Frågor och svar

"Kommunen har en dold agenda att omvandla stugområdena till permanentboende"

Det finns ingen uttalad strategi från kommunens sida att omvandla stugområdena längs norra mälarstranden till enbart permanentboende. Det här argumentet har förmodligen dykt upp eftersom kommunens översiktsplan nämnts i insändare. Det vi säger i översiktsplanen från 2012 är att

Kommunen har en positiv syn på omvandling av fritidshus till året-runt-bostäder. Om fastighetsägare i ett område är intresserade av en sådan utveckling är kommunen beredd att pröva möjligheten till större byggrätter i ny detaljplan. En förutsättning är att det går att ordna vatten och avlopp i en gemensam lösning för hela området och att det kan göras på ett miljöriktigt och långsiktigt hållbart sätt.

För den som vill ha större byggrätt är alltså en kommunal VA-ledning en positiv utveckling. Vi vill gärna ge möjlighet för invånare att bygga ut och modernisera, men vi har ingen agenda som går ut på att tvinga fram en omvandling av stugområden.

Vad är en översiktsplan?

En översiktsplan är ett dokument som anger viljeriktning, och översiktsplaner kan man alltid lämna synpunkter på i medborgardialog, vilket innebär att förslaget som låg till grund för översiktsplanen presenterades redan 2010.

Här hittar du översiktsplanen

Under avsnitt 10 om boende står det om omvandling av befintliga fritidshusområden.

"Lagen används på fel sätt, kommunen gör en egen tolkning av LAV"

Vi gör inte en egen tolkning av lagen, vi utgår ifrån befintlig
rättspraxis. I tidigare versioner av lagar för allmänna VA-tjänster var det bara hälsoskydd som låg till grund för inrättandet av gemensamma anläggningar, men sedan LAV trädde i kraft 2007 är även miljöskydd ett skäl. Det medför att bostadsbebyggelse i större utsträckning än tidigare kommer att få allmänna vattentjänster.

Rättspraxis finns bland annat på ett liknande fall där Nordanstigs kommun i Hälsingland försökt dra tillbaka sitt beslut om verksamhetsområde enligt LAV, men det som då hette statens VA-nämnd (det uppdraget sköts nu av mark- och miljödomstolen) sa i sitt beslut att man inte fick det. Anledningen till det var att nämnden inte kunnat se en enighet bland fastighetsägarna i att lösa frågan, och man ansåg då inte att kommunen fick åsidosätta sin skyldighet att ordna VA-tjänster trots att en majoritet av husägarna ville prova att få till en gemensamhetsanläggning.

När det gäller hälsoaspekten fastställer domen också att det
räcker med ”risken för hälsovådliga angelägenheter” för att det kan bli tal om en skyldighet för kommunen att ordna med VA-tjänster.

Vad innebär juridisk praxis?

För att förstå den lagliga grunden för vårt beslut behöver du känna till hur det fungerar med juridisk praxis. När en lag är ny finns ingen praxis. Om läget varit sådant hade man kunnat argumentera att vi gör en hård eller felaktig tolkning av lagen. Men allteftersom ärenden prövas i domstol så växer praxis fram, vilket innebär att rätten genom sina domslut guidar i hur lagen ska tolkas. Det finns praxis på LAV, bland annat ärendet vi beskriver här ovan, och den praxisen berättar för oss att vi ska tolka lagen på det här sättet. För att ändra på det krävs en ändring av lagen i sig, och det kan bara riksdagen besluta om.

"Kommunen bygger ett överdimensionerat system med intäkter från våra avgifter"

I Köping är det självkostnadsprincipen som gäller för vår VA-taxa. Det är inte unikt för verksamhetsområdet längs norra mälarstranden. Självkostnadsprincipen innebär att du betalar vad det kostar att ansluta just dig, du får ingen subvention varken med skattepengar eller intäkter från andra anslutna till kommunalt VA, men vi plockar inte heller in någon vinst från din avgift. Det skulle också vara olagligt att göra så.

Vi har tagit höjd för 300 hushåll i det VA-system vi bygger upp, trots att det i dagsläget bara finns cirka 250 hushåll i området. Vi måste räkna med att området kan växa, annars skulle våra investeringar inte hålla över tid. Men det innebär inte att 250 hushåll betalar för 300, utan tvärt om: att kostnaden är uppdelad på 300 och att du som bor i området nu betalar din del och VA-kollektivet finansierar resten.

"Kommunen har valt ett dyrare alternativ än vad som är nödvändigt"

Det här är en felaktig uppfattning av projektet. Vi väljer en sjöledning därför att vi på detta sätt kan bygga till bästa ekonomi och prestanda. Alternativet är ett antal små reningsverk och vattenverk, vilket faktiskt blir dyrare. Det finns inget i dagsläget som tyder på att det finns grundvattentillgångar som räcker till för dricksvattenförsörjningen i området, och det är en viktig del i varför det har blivit den här lösningen.

"Det är riskabelt att dra ledningar genom ekologiskt känsliga områden"

Vår bedömning är att hälso- och miljönyttan med VA-anslutningen är större än den störning som blir i miljön när ledningarna byggs, annars hade vi inte gått fram med det här förslaget. Men för att få lov att bygga ledningarna över huvud taget krävs att mark- och miljödomstolen ger oss tillstånd. En sådan dom blir också en kvalitetssäkring, genom att en utomstående, oberoende, part bedömer om vi tänkt rätt.

Den 15 februari 2019 meddelades domen i målet. Mark- och miljödomstolen godkänner miljö- och konsekvensbeskrivningen och ger oss tillstånd till den sjöförlagda ledningen. Domstolen skriver bland annat att åtgärden är nödvändig för att trygga vatten och avloppsförsörjning inom aktuellt område.

Läs domen i sin helhet Pdf, 16 MB.

"Kommunen har inte gjort mätningar som stödjer miljöpåverkan - vi har redan fungerande anläggningar"

Det är sant att vi inte har data från varje enskild anläggning i området, men det behöver vi heller inte ha för att konstatera att de enskilda avloppen behöver åtgärdas och att det behövs gemensamma vatten- och avloppslösningar. Nuvarande statusklassning för Mälaren - Galten är enligt Vattenmyndigheten "måttlig ekologisk status" på grund av övergödning. Kvalitetskravet är "god ekologisk status". Vattenmyndigheten säger också i och med det att åtgärder behöver genomföras i så stor omfattning som möjligt. Enskilda avlopp är en av flera konstaterade orsaker som ger ”betydande påverkan”. Det här är alltså data från en annan myndighet som inte är kopplad till oss som kommun.

Avgränsningen för verksamhetsområdet är satt utifrån vilka
områden som är så tätbebyggda att de har behov av emensamma lösningar för vatten och avlopp. Utifrån områdenas förutsättningar kan man inte säga att det redan finns fungerande anläggningar, eftersom vi måste se till helheten. Du kan läsa mer om varför det inte går att lösa VA-frågan med enskilda anläggningar när det är för tätbebyggt under avsnittet Områdenas förutsättningar på huvudsidan.

Norra mälarstranden

"Varför måste vi ansluta oss när jordbruk och industrier är större utsläppsbovar och närliggande båtklubbar inte behöver det?"

En jämförelse med jordbruk, industrier och närliggande båtklubbar är vansklig.

Anledningen till att båtklubbar inte ingår i verksamhetsområdet är främst för att de inte räknas som bostäder, även om båtklubbar också ska skötas utifrån miljöbalkens regelverk.

Regleringen av miljöskydd för jordbruk och industrier sker ofta på lite andra sätt än för hushåll. Stora industrier som till exempel Yara måste prövas i mark- och miljödomstolen och sedan får de ett tillstånd som omprövas efter en period.

Stora jordbruk prövas av miljöprövningsdelegationen och regleras även genom ekonomiska styrmedel för att bli mer miljövänliga, ofta med EU-stöd. Det finns dessutom separata regler för exempelvis gödning – man får till exempel inte sprida gödsel på frusen mark för att den inte ska kunna rinna av och ner i närmaste vattendrag.

"Det kommer släppas ut orenat avlopp i Mälaren"

Frågan om bräddning har tagit stor plats i debatten, därför tål det att upprepa stycket som vi skrev i översiktstexten på huvudsidan.

Norra mälarstranden

Moderna system för vatten och avlopp leder inte in regnvatten/dagvatten i spillvattenledningen. Det innebär att om det bräddas (tillfälligt släpps ut avloppsvatten) så rör det sig endast om nödbräddning, alltså att det bräddar för att det blivit något fel på pumparna. Skulle det hända finns ett bräddmagasin som ger oss minst fem timmars frist att komma och lösa problemet. De fem timmarna är beräknade för maxkapacitet – alltså de dagar då vatten och avlopp används som allra mest och alla boende är på plats samtidigt i området. Lösningen för bräddning ingår i vår ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd för sjöledning, och kommer därmed att granskas av en extern part.

Det är en säker lösning, och som ett exempel har det på de ca 10 år som systemet i Sundänge varit i drift inte registrerats någon bräddning alls.

"Moderna lokala reningsverk är bättre än kommunens reningsverk"

Moderna lokala reningsverk, till exempel minireningsverk är absolut bra. Det vi får genom en anslutning till kommunens reningsverk är däremot en lösning som håller över tid. Reningsverket övervakas dygnet runt och kommer hela tiden att uppdateras med ny teknik för att uppfylla miljökraven.

När vi utreder en hållbar lösning kan vi inte bara titta på möjligheterna att lokalt lösa avloppsrening, vi måste titta på helheten: förutsättningarna för området, om gemensamma lösningar går att komma överens om, och om det går att få dricksvatten av god kvalitet. Utifrån den helhetsbilden har norra mälarstranden blivit verksamhetsområde enligt LAV.

"Vad händer om en ledning på Mälarens botten går sönder?"

Om en ledning går sönder stängs flödet automatiskt av. Flödet mäts i båda ändar av sjöledningarna och på så sätt kan systemet känna av när något gått fel – till exempel om det pumpas avloppsvatten från norra mälarstranden men det inte kommer fram till Köping. Mätarna kommer sitta direkt där ledningarna kommer upp på land för att så snabbt som möjligt kunna upptäcka sådana fel. Sedan kommer ledningen helt enkelt att lagas. En viss mängd kommer så klart hinna läcka ut innan flödet stängs av, men det här är extrema händelser vi pratar om och inget som kommer hända titt som tätt. Även den här delen av lösningen ingår i ansökan till mark- och miljödomstolen, och kommer därför att prövas för att se om den är tillräckligt säker för miljön.

"Norra mälarstranden har blivit en prestigefråga för kommunen, ni agerar maktfullkomligt"

Vi bryr oss om våra invånare och försöker alltid lösa vårt
uppdrag på ett sätt som gör alla nöjda. Ibland innebär vårt lagstadgade uppdrag dock att det blir omöjligt. Många i området har uttryckt att de vill ha kommunalt VA och många har också protesterat. Från vår sida är det så att vi har en skyldighet att lösa VA-frågan enligt LAV, och rättspraxis har fastställt att den skyldigheten är väldigt stark. Vi försöker däremot – bland annat genom dessa webbsidor – tydligare kommunicera vilka grunder vi har för det här beslutet, så att du som invånare ska förstå varför det här händer. Det är viktigt för oss att vara tydliga och öppna.

"Kommunen vill inte föra dialog och svarar aldrig på våra frågor"

Vi har under många år fört dialog för att lösa VA-frågan utan att göra områdena till verksamhetsområde enligt LAV, det kan du läsa mer om på huvudsidan.

Norra mälarstranden

Men det har inte gått att nå enskilda gemensamma lösningar och därför inleddes arbetet med att planera för kommunala ledningar. Vi har i den processen försökt vara så öppna och tillmötesgående som möjligt; vi har hållit stormöten, skickat informationsbrev, haft personliga möten, svarat på mängder av frågor via mejl, telefonsamtal och insändare, och vi har skapat hela denna webbplats för att alla ska ha tillgång till dokument och var vi är i processen.

"Kommunen borde stoppa projekteringen och utreda de ekonomiskt och miljömässigt bättre alternativ som finns"

Vi hoppas att du genom att läsa all information på webbplatsen har fått bättre förståelse för att vi gjort en omfattande utredning och analys innan vi bestämt oss för att gå vidare med den här lösningen. Det finns ingen anledning att välja en dyrare lösning än nödvändigt, men vi måste hitta en lösning som ser till helheten, som är långsiktigt hållbar och som tar med både vatten och avlopp i beräkningen. Utifrån den samlade kompetens vi besitter, och de fakta vi hämtat in från externa källor, är det här det bästa alternativet, såväl i teknik som ekonomiskt, hälsomässigt och miljömässigt.