Norra mälarstranden - Köpings kommun

Translate

Use Google translate to translate the web page. Kommunen takes no responsibility for the translations.

Lyssna

Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Börja lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa eller ändra volym.

Börja lyssna

På denna webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.

Jag accepterar cookies

Läs mer om cookies

DU ÄR HÄR

I november 2016 fattade kommunfullmäktige beslutet att göra flera tätbebyggda områden längs norra mälarstranden till verksamhetsområde enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det innebär att kommunen tar över ansvaret för att ordna vatten- och avloppsförsörjningen. I det här fallet har vi efter utredning kommit fram till att den bästa lösningen, såväl hälsomässigt som miljömässigt och ekonomiskt, är att bygga en ledning delvis på Mälarens botten och ansluta områdena till de kommunala vatten- och avloppsverken. Du kan läsa mer om varför och vad det innebär nedan.

Vad händer just nu?

Frågor och svar

Handlingar och domar

Bakgrund

Under slutet av 90-talet märkte vi att fler och fler i stugområdena längs norra mälarstranden ville modernisera, bygga ut och i vissa fall skapa ett permanent boende. För att kunna göra det behövdes en hållbar lösning för vatten och avlopp (VA). Men utifrån områdenas förutsättningar fick vi med tiden istället bli allt restriktivare med att ge tillstånd till enskilda avloppslösningar, och i flera av områdena har vi under många år inte kunnat ge några sådana tillstånd alls.

En skärpt miljölagstiftning
gör att vi måste se över enskilda avlopp

Samtidigt har miljölagstiftningen successivt skärpts och vi arbetar för att se över de enskilda avlopp som finns i kommunen så att de ska uppfylla miljökraven. Det arbetet började långt innan beslutet om att göra norra mälarstranden till verksamhetsområde enligt LAV. Vi tittade först på de fastigheter som hade allra sämst avlopp, inte mer än slamavskiljning trots att man bodde i huset året runt, därefter har vi prioriterat tätbebyggda fritidsområden och så kallade omvandlingsområden. När ett område är tätbebyggt blir bilden av hur man kan lösa sitt vatten och avlopp mer komplex, och det behövs gemensamma lösningar istället för många enskilda. Otillräckliga VA-lösningar medför risker både för hälsa och miljö.

För att kunna få utökad byggrätt
måste det finnas bra VA

Tanken om en sjöförlagd ledning tog sin början i att områdena Tavsta och Berghagen tog kontakt och ville göra om detaljplanen för områdena, för att kunna få utökad byggrätt. Vårt svar blev att det gick att göra om de fick till en hållbar lösning för VA. Man började då i områdena titta på hur man kunde ordna enskilda gemensamma lösningar, alltså anläggningar som nyttjas gemensamt men som ägs av de som nyttjar dem. I det arbetet hjälpte vi till med att titta på förutsättningar och komma med förslag. Under arbetets gång inföll en väldigt torr sommar, och i Tavsta insåg man att det inte fanns
tillräckliga vattentillgångar. De frågade oss om det gick att få kommunalt vatten via en sjöledning.

Det behövs en hållbar lösning
för både avlopp och dricksvatten

Vi såg vikten av att få till en hållbar och långsiktig VA-lösning för hela norra mälarstranden, eftersom alla områdena har liknande förutsättningar. Både för att kunna möta de boendes önskan om att öka nyttjandet av stugorna, och för att minska risken för negativa effekter på hälsa och miljö utifrån att befintliga VA-lösningar åldrats och inte uppfyller dagens krav. Området är gammal havsbotten, och det finns inget i dagsläget som tyder på att det finns dricksvatten i tillräcklig omfattning, av godtagbar kvalitet, till en rimlig kostnad. Dricksvatten av god kvalitet är en viktig aspekt när vi tittat på en lösning för norra mälarstranden.

Utifrån Tavstas förfrågan om en sjöförlagd ledning väcktes tanken om att samtidigt bygga avloppsledning och kunna ansluta de andra
områdena längs vägen.

Vägen fram till verksamhetsområde enligt LAV

Steg ett: VA-grupp och VA-plan som ser till helheten

Vi behövde arbeta förvaltningsöverskridande och första steget blev att bilda en VA-grupp med representanter från Miljökontoret, Stadsarkitektkontoret och Tekniska kontoret.

I VA-gruppen tittade vi bland annat på risker och påverkan på hälsa och miljö. Utifrån mötena togs det fram en VA-policy, sedan en
strategi och sist en VA-plan, som senare också reviderats. Under arbetets gång har vi inte tittat specifikt på enskilda fastigheter som inte uppfyller dagens krav, utan på områdena som helhet. Det är den samlade och breda kunskapen om områdena som utgjort underlag för vår VA-plan.

Steg två: dialog och undersökningar

Utifrån VA-gruppens arbete har vi fört dialog med de boende om att få till en lösning för alla de tätbebyggda områdena längs norra mälarstranden med hållbart vatten och avlopp som inte innebär risker för hälsa och miljö. Dialogen har bestått både i möten med enskilda fastighetsägare såväl som med stugföreningar eller dess representanter, och vi har även gjort enkätutskick till de boende för att få information om hur fastigheternas vatten och avlopp används. I enkäten ställdes frågan om man var beredd att ansluta sig till en sjöförlagd ledning, och på den frågan svarade en majoritet ja.

Steg tre: erbjudande från kommunen

Vi såg genom omvärldsbevakning att enskilda gemensamma
anläggningar ofta i slutändan hamnar under kommunens förvaltande, eftersom många föreningar och sammanslutningar inte långsiktigt klarar av att sköta ett lokalt reningsverk. Den kunskapen, resultatet av enkäten och att inga gemensamma anläggningar ännu ansökts om eller byggts var ytterligare pusselbitar i att vi gick vidare med planerna på en sjöförlagd ledning.

I första skedet föreslog vi att kommunen skulle bygga ledningarna ut till områdena, men att man skulle ta vid, bestämma och ordna ledningarna i sitt eget område själva. Detta informerades första gången om i juni 2008, sedan gick en intresseförfrågan ut i november 2009, ytterligare information i juni 2010, och till sist kom erbjudandet i juni 2011.

Erbjudandet ledde dock inte till att tillräckligt många anmälde sitt intresse, och därför kunde vi inte gå vidare med det förslaget.

Steg fyra: verksamhetsområde enligt LAV

Det är först nu det blir aktuellt att göra områdena till
verksamhetsområde enligt LAV; när behovet att lösa vatten- och avloppsfrågan kvarstår trots många års försök att få till en hållbar och långsiktig lösning. Områdena beskrevs ha behov enligt 6§ av LAV i den reviderade VA-planen som antogs i februari 2014, och beslutet om att göra områdena till verksamhetsområde enligt LAV fattades av kommunfullmäktige i november 2016.

LAV – lagen om allmänna vattentjänster

Lagen om allmänna vattentjänster, LAV, finns till för att ”säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön”. Det
innebär att om det i en kommun finns områden där hälsa eller miljö riskerar att påverkas negativt genom otillräckliga avloppslösningar eller otillräcklig tillgång till dricksvatten av god kvalitet, och där det inte kan lösas enskilt, så ska kommunen ta över ansvaret och se till så att det ordnas godkända VA-lösningar. Det är bara kommunen som kan ta det ansvaret, vi kan till exempel inte ålägga ett område att ordna en gemensam lokal lösning.

LAV ersatte 1 januari 2007 den tidigare lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar, och i och med LAV så tillkom miljöskydd som en grund för att ha skyldighet att ordna allmänna vattentjänster. Miljö och Mälarens status är en del i varför områdena längs norra mälarstranden blivit verksamhetsområde, men vi får inte glömma bort dricksvatten av god kvalitet som en viktig grund för god hälsa.

Områdenas förutsättningar

De områden som ingår i verksamhetsområdet är Stäudd, Bergudden,
Galten, Bastviken, Lilla Sandviken, Berghagen, Tavsta hage och Stora Aspholmen, samt fastigheter som angränsar till dessa områden. Det rör sig om cirka 250 hushåll och gemensamt för områdena är att de är tätt bebyggda.

I många av områdena använder man idag stugorna på ett helt annat sätt än för 30 år sedan. Vattentoalett, diskmaskin, tvättmaskin och annat som känns självklart idag ställer högre krav på VA-lösningen än de enkla sommarstugor som en gång var. Det innebär större risker med enskilda avloppsutsläpp och ger mer begränsningar i möjligheten för alla att klara det i en enskild anläggning.

Tät bebyggelse kräver gemensamma VA-lösningar

De avloppsanläggningar som finns i områdena idag är antingen utformade för att ta emot mindre mängder avloppsvatten (till exempel
bara från disk), eller så har man tillstånd för en lite mer modern anläggning, till exempel markbädd eller infiltration. Men även dessa avloppsanläggningar börjar bli gamla – bortåt tio år, äldre eller till och med mycket äldre. Generellt sett har sådana anläggningar också en begränsad livslängd innan reningen försämras.

I arbetet med verksamhetsområdet har vi dock inte pekat ut någon enskild anläggning som inte uppfyller miljökraven, utan vi måste titta på det som en helhet. Det är viktigt att både vattenförsörjning och avloppshantering sker på ett sätt som både är anpassat till boendet och tar hänsyn till den utveckling som skett och sker i området. I tätt bebyggda områden blir det större risker med enskilda avloppsutsläpp och många enskilda brunnar, och det blir också mer begränsningar i möjligheten för alla att lösa det enskilt. Därför måste det till gemensamhetsanläggningar för att på ett hållbart och långsiktigt sätt
lösa VA-frågan.

Mälaren påverkas av utsläpp från enskilda avlopp

Nuvarande statusklassning för Mälaren - Galten är enligt
Vattenmyndigheten "måttlig ekologisk status" på grund av övergödning. Kvalitetskravet är "god ekologisk status". Vattenmyndigheten säger också i och med det att åtgärder behöver genomföras i så stor omfattning som möjligt. Enskilda avlopp är en av flera påverkanskällor som ger ”betydande påverkan”, andra källor som listas är jordbruk, reningsverk och atmosfärisk deposition.

En sjöförlagd ledning
säkrar även dricksvattnet

Ett mål för lösningen längs norra mälarstranden är att säkra vatten och avlopp långsiktigt och hållbart. Gemensamma minireningsverk till exempel är bra, men löser inte dricksvatten av god kvalitet.

Genom en anslutning till kommunens vattenverk kan vi säkra dricksvattenförsörjningen, vilket är en fråga som nästan helt tappats bort i diskussionerna kring norra mälarstranden. Det finns inget i dagsläget som tyder på att det finns grundvatten i området i tillräcklig omfattning, av godtagbar kvalitet, till en rimlig kostnad. I och med anslutningen till det kommunala vattenverket får vi också ett robust system som övervakas årets alla dagar, och vi kan långsiktigt se till att reningen uppdateras i teknik allteftersom nya kvalitetskrav kommer till.

Den föreslagna lösningen
ger minimal risk för bräddning

Moderna system för vatten och avlopp leder inte in regnvatten/dagvatten i spillvattenledningen. Det innebär att om det bräddas (tillfälligt släpps ut avloppsvatten) så rör det sig endast om nödbräddning, alltså att det bräddar för att det blivit något fel på pumparna. Skulle det hända finns ett bräddmagasin som ger oss minst fem timmars frist att komma och lösa problemet. De fem timmarna är beräknade för maxkapacitet – alltså de dagar då vatten och avlopp används som allra mest och alla boende är på plats samtidigt i området. Lösningen för bräddning ingår i vår ansökan till mark- och miljödomstolen om tillstånd för sjöledning, och kommer därmed att granskas av en extern part.

Det är en säker lösning, och som ett exempel har det på de ca 10 år som systemet i Sundänge varit i drift inte registrerats någon
bräddning alls.

Domstolsprövning ger kvalitetssäkring

Att arbetet med ledningarna dragit ut på tiden beror bland annat på att projektet prövats i domstol. Det är två delar av det här projektet som har prövats: dels behövde vi ansöka om tillstånd i mark- och miljödomstolen om att få bygga sjöledningen, och dels överklagade boende i området fullmäktiges beslut, om att göra norra mälarstranden till verksamhetsområde, till förvaltningsrätten. Båda domarna har nu vunnit laga kraft, vilket innebär att vi har fått rätt att bygga ledningen och att verksamhetsområdet och taxan är fastställda och inte kan överklagas ytterligare.

Mark- och miljödomstolen har godkänt vår miljökonsekvensbeskrivning

Vår ansökan till mark- och miljödomstolen rörde rätten att bygga
ledningar genom Mälaren och genom vissa ekologiskt känsliga områden. Vi såg det som en kvalitetssäkring för oss alla att en utomstående part tittar på hur vi tänkt oss att göra och bedömer om det är miljömässigt rätt. Domstolen kom med sin dom den 15 februari 2019 och de godkänner vår miljökonsekvensbeskrivning och ger oss tillstånd att bygga sjöledningen. De överklagningar av domen som lämnats in har inte beviljats prövningstillstånd.

Även om mark- och miljödomstolen inte hade beviljat vår ansökan om en sjöförlagd ledning hade ändå verksamhetsområdet enligt LAV kvarstått. Det innebär att det fortfarande varit kommunens ansvar att lösa vatten och avlopp till området, men att vi då fått fundera över hur vi skulle gå vidare.

Taxan och verksamhetsområdet är fastställt

Tingsrätten fastställde att beslutet om verksamhetsområde enligt LAV var korrekt fattat, och Kammarrätten har sedan gett oss rätt kring hur taxan är beräknad. Den domen kom den 5 mars 2019.

Ytterligare prövningstillstånd har inte beviljats av högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att det nu inte går att överklaga vidare.

Läs domarna i sin helhet

Kostnad för det enskilda hushållet

Kostnaden för de boende i området kommer följa kommunens VA-taxa. I Köping har vi beslutat att det ska vara självkostnadsprincipen som gäller, det vill säga inga subventioner men heller inga överpriser, alltså vinster för kommunen.

Taxan är inte är kopplad till enbart bebyggelsen vid norra mälarstranden, utan gäller för alla som ansluter sig i kommunen, till exempel de nya bostadsområdena som är på gång att byggas i Köpings tätort.

Det går att få VA-lån

Vi är medvetna om att det blir en stor kostnad och att vissa får svårare än andra att lösa den. Vi vill dock understryka att det inte är en onödigt dyr lösning, utan med dricksvattnet med i beräkningarna, och
systemets hållbarhet över tid, är det istället den bästa ekonomiska lösningen. Alternativet är ett antal små reningsverk och vattenverk, vilket faktiskt blir dyrare.

För dig som inte har möjlighet att betala direkt går det att få VA-lån från kommunen.

Kostnadsexempel

Här är några räkneexempel för olika tomtstorlekar när man bara ansluter vatten och spillvatten (inte dagvatten):

Kostnad för en tomtyta på 1000 kvadradmeter

Kostnad för en tomtyta på 2000 kvadratmeter

Kostnad för en tomtyta på 3000 kvadratmeter

Kostnad för en tomtyta på 5000 kvadratmeter

Taxan är uppbyggd så att kostnaden blir större ju större tomt du har, upp till en brytgräns. Det beror på att kostnaden för tomtens storlek inte får överstiga de övriga avgifterna. Med gällande taxa är brytgränsen 3089 kvadratmeter, och det innebär att du som har större tomt än så ändå inte behöver betala mer. En slags maxtaxa alltså. Just nu är maxbeloppet 311 460 kronor, se räkneexemplet här nedan:

Kostnad för en tomtyta på 3089 kvadratmeter, brytgränsen