Nedtagning av träd

Där trädet utgör risker för omgivningen ska åtgärder vidtas. Till risker för omgivningen räknas: 

• nedfallna träd som utgör direkt fara eller hinder 
• avbrutna grenar som riskerar att falla där människor och fordon rör sig 
• tydliga skador, spjälkning eller sprickor på träden som inte kan invänta bedömning. 

Gamla grova träd har ofta höga naturvärden, både i sig själva och som livsmiljö för ett stort antal artgrupper. Flera av dessa artgrupper är också fridlysta, såsom fladdermöss och fåglar. Vid bedömning av ett träds ekologiska värde tas hänsyn särskilt till: 

• Om trädet är särskilt skyddsvärt. Som särskilt skyddsvärda träd räknas:  

Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. 

Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år. 

Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen. 

• Om trädet är rödlistat, skyddat eller innehåller rödlistade arter. 
• Hur trädet bidrar till stadens gröna nätverk.  
• Hur trädet bidrar till biologisk mångfald, t ex genom boplatser för fåglar, fladdermöss och insekter. 

Vid bedömning av trädens påverkan på landskapsbilden tas hänsyn till att träden i staden är viktiga för både stadsbilden och miljön och gör att Köping blir en trevligare stad att bo och vistas i. 

• Hur trädet bidrar till stadsbilden

Träd bidrar positivt till stadens klimat genom att: 

• Bidra till temperaturutjämning genom skuggning och transpiration 
• Bidra till vattenhantering genom att det tar upp vatten ur marken (minskar påfrestning på avloppssystem) 
• Bidra till att motverka spridning av luftföroreningar 
• Bidra till minskad spridning av ljud 
• Bidrar till att binda koldioxid 

Grönska och natur har stor betydelse för vårt välbefinnande. För barn och unga är gröna miljöer särskilt viktiga för att stimulera lek, fysisk aktivitet och naturkontakt. Att gestalta med utgångspunkt i landskapet, med vegetation och naturliga material, ger många hälsovinster och upplevelsevärden samt främjar lärandet.

Då tar vi ned träd:

• Trädet har nedsatt kondition, anses farligt och kan inte säkras genom beskärning.
• Trädet har en varaktig sjukdom eller angrepp av exempelvis svamp eller insekter som medför smittorisk.
• Trädet gallras bort för att gynna omgivande träds utveckling.
• Trädet tas bort för att föryngra beståndet.
• Trädet står för nära ledningsgator eller järnvägar.

Då tar vi inte ned träd:

• Trädet skuggar en tomt och/eller bostadshus.
• Trädet skymmer utsikten.
• Trädet fäller kottar, löv, barr, frön, frukthonungsdagg eller bidrar till fågelspillning på privat mark, tomt eller hus.
• Trädet orsakar en försämrad tillväxt på privat mark/tomt.
• Trädet stör solceller eller annan teknisk utrustning.

Träd som befaras utgöra risk för skada på person eller egendom, kan utgöra trafikfara eller kan vara angripet av sjukdom eller skadedjur besiktas löpande. Vid besiktningen bedöms trädets skick och därefter beslutas om eventuell åtgärd. Riskträd som tydligt är i dåligt skick ska felanmälas via kommunens felanmälan.

Om träden är friska finns det ingen övre höjd där man tar ned träd, utan träden får växa efter sina naturliga förutsättningar.

Ibland när kommunen har tagit ned träd lämnas stammar, grenar och/eller ris kvar i naturen. Ibland kan det uppfattas att materialet bara ligger där till ingen nytta eller att det gör miljön skräpig. Anledningen till att vi lämnar kvar stående döda träd eller material efter en skogsåtgärd är att det gynnar den biologiska mångfalden. Döda träd som står eller ligger i skogen och material som lämnas efter en skogsåtgärd utgör en viktig del av naturmiljön. Detta lämnas kvar så att de kan förmultna på plats och därmed bidra till den biologiska mångfalden i området. Död ved lockar bland annat många insekter, som i sin tur lockar fåglar och andra djur. Döda eller sjuka träd som står i närheten av vägar, parkeringsplatser eller andra miljöer där många människor rör sig kan dock utgöra en säkerhetsrisk. Träd som utgör en säkerhetsrisk tas bort av kommunen i de fall kommunen är huvudman för området. Efter att en anmälan inkommit till kommunen görs en bedömning av trädets status innan det eventuellt tas bort.

Kommunen får ibland frågor om det finns möjlighet för privatpersoner att få ta av det avverkade materialet. Detta är tyvärr inte möjligt. Dels kan inte kommunen gynna enskilda personer, dels finns det en anledning till att det avverkade materialet lämnats kvar.

I tätortsnära naturområden som ingår i en befintlig detaljplan (detaljplanelagd mark) har kommunen ett skötselintervall där skötselåtgärder genomförs i de olika stadsdelarna. Detta innebär dock inte att det genomförs skötselåtgärder i varje naturområde/skogsbestånd i respektive stadsdel utan att alla skogsområden ses över med det nämnda intervall och att åtgärder genomförs i de områdena där det finns behov.

• Röjning
• Gallring
• Trädbeskärning
• Nedtagning av träd (se fråga 1)

Efter en genomförd skötselåtgärd hämtas rishögar och virkestravar av kommunens virkesköpare. En viss mängd material kan lämnas i skogen till förmån för den biologiska mångfalden (se fråga 5). Vi kan tyvärr inte tillåta att privatpersoner varken tar virke eller ris.

Kommunen kan inte heller tillåta att boende lägger eget ris på kommunens skogsmark, även om det genomförs skötselåtgärder i området (se fråga 11).

Vid större skogsskötselinsatser i närheten till bebyggelse informerar kommunen berörda fastighetsägare antigen per brev eller på annat sätt.

Nej! Se fråga 10.

Vi får ibland in önskemål från allmänheten angående nedtagning av träd på mark som förvaltas av kommunen. För att vi ska kunna hantera förfrågningar och göra en enhetlig bedömning i varje enskilt fall behöver vi en anmälan som beskriver vilka träd som du önskar få nedtagna och skälet till det.

Vi samlar ihop och ser över alla inkomna anmälningar om önskemål om nedtagning av träd en gång per år efter den 15 september. Om din anmälan ska kunna behandlas/åtgärdas under påföljande vinterhalvår, måste den därför vara inskickad senast den 15 september. Därefter får alla som anmält önskemål om nedtagning av träd ett mailsvar med beslut.

Länk till anmälningsformuläret finns högt upp på den här sidan.

Nej! Trädgårdsavfall hör inte hemma i bostadsnära natur.

Kompostera gärna trädgårdsavfallet hemma inom den egna tomten, men har du inte själv möjlighet finns det flera återvinningscentraler inom kommunen där trädgårdsavfall kan lämnas. Att skapa egna komposter på allmän mark är inte tillåtet.

Stora mängder trädgårdsavfall kan attrahera djur som t.ex. råttor och leder dessutom till att trädgårdsväxter sprider ut sig i natur- och skogsområden. På det sättet kan trädgårdsväxter ta över och tränga undan den naturliga floran.

Nej! Kommunen ser regelbundet över slyröjningsbehov och våra markentreprenörer genomför sedan skötselåtgärder. Därför vill vi inte att privatpersoner röjer sly på kommunens mark. Växer däremot sly från kommunens mark in över privatägd mark får fastighetsägaren såklart ta bort slyet som har vuxit in på den egna fastigheten från kommunens mark.