Personer i Köpings historia

Köpings historia finns det personer som av olika anledningar blivit särskilt ihågkomna. Här kan du läsa mer om apotekaren Carl Wilhelm Scheele, fotbollsspelaren Kalle Köping, stadsbrännaren Malakias Andersson, låtskrivaren Rickard Dybeck, riksdagskvinnan Agda Östlund och arkitekten Theodor Dahl.

Agda Östlund

Den 3 april 1870 föds Agda Östlund i ett arbetarhem i Köping. Hon utbildar sig så småningom till sömmerska och längre fram i tiden startar hon en ateljé i Stockholm med flera anställda. Men det är för sina politiska gärningar Agda Östlund blir hågkommen. Som kvinnlig pionjär för arbetarrörelsen blir hon historisk när hon är en av de första kvinnorna som väljs in i riksdagen efter att i flera år kämpat för den kvinnliga rösträtten som blir verklighet 1921.

Agda blir den första kvinnliga riksdagsledamoten som yttrar sig i riksdagen och fortsätter att vara en flitig motionär och livlig debattör. Orädd och stridsglad reagerar hon mot orättvisor. Frågor som engagerar henne mycket är moderskapsskydd, fattigvård och nykterhetsvård. I 18 år, mellan 1922 och 1940, sitter Agda i riksdagen.

Efter hennes död 1942 minns eftervärlden henne som flickan från Köping som var både arbetarhustru och riksdagskvinna, som verkat inom den socialdemokratiska kvinnorörelsen och inom nykterhetsrörelsen, och som utfört en betydande gärning för demokratins mödosamma väg mot jämlikhet och rättvisa.

Carl Wilhelm Scheele

Apotekaren och kemisten Carl Wilhelm Scheele var verksam i Köping från 1775 till sin död 1786. Scheele kallas ibland "den moderna kemins grundare". Han tecknade ned 20 000 försök och upptäckte åtta grundämnen (däribland syret) och nio syror.

Scheeles apotek låg strax intill nuvarande Stora torget och han var under sin tid synnerligen aktiv som vetenskapsman. Scheele lär har sagt: "Jag kan ej mer än äta mig mätt. Om detta går an i Köping behöver jag icke annorstädes söka det."

Scheeles namn lever vidare i Köping med apotek, skola, gator, torg, idrottsklubbar och hotell uppkallade efter honom.

Apoteksmuseet Scheeles minne

Köpings museum har en apoteksavdelning, Scheeles minne. Här kan du dels få mer information om Schelees verksamhet och dels ta del av hur ett gammalt apotek var utrustat.

Kalle Köping

Den 16 september 1888 föddes Karl Gustafsson. 1889, samma år som den stora eldsvådan ödelade stora delar av Köping, kom några engelska ingenjörer till Köping och Köpings Mekaniska Werkstad . De hade ett bolliknande föremål med sig som de lånade ut till grabbarna i Köping.

Kalle - målgöraren

Karl Gustafsson debuterade som fotbollsspelare i Köpings A-lag redan som femtonåring, en riktig målgörare. I en DM-match mot Sala ledde Köping efter första halvlek med 4 mål och alla kedjespelare, utom Karl, hade gjort mål. Naturligtvis blev det både tråkningar och gliringar i pausen men Karl svarade med att själv göra tio mål i andra halvlek.

Sveriges första landskampsmål

1908 började motståndarna komma från utlandet. De första gästerna var B.93 från Köpenhamn. Matchen slutade 1-1 och Kalle från Köping fanns med i laget. Sveriges första landskamp spelades den 12 juli 1908 mot Norge i Göteborg. Kalle Gustafsson fick göra det fotbollshistoriska första målet. Sverige vann till slut med hela 11-3.

Fyra olympiader

OS i London 1908 blev Karls första olympiska spel och ytterligare tre skulle det bli; 1912 i Stockholm, 1920 i Antwerpen och 1924 i Paris. I januari 1913 reste Kalle till England för att studera fotboll av högsta klass. Han skrev amatörkontrakt med Leicester och spelade 11 matcher. Sedan följde en rad landskamper runt om i Europa.

Imponerande idrottskarriär

Kalles karriär är imponerande med 296 segermatcher, 232 förlustmatcher och 107 oavgjorda. Det blir totalt 635 fotbollsmatcher. Han spelade 32 landskamper, varav 7 ingick i OS, 44 SM-matcher och 66 internationella vänskapsmatcher. Sammanlagt gjorde han 483 mål och vann flera SM-tecken för Djurgården.

Kalle var också en av de första som fick titeln "stor grabb". När fotbollskarriären började ta slut öppnade Kalle en sportaffär som blev känd i hela Sverige. Här slutar historien om "Köpings Gustafsson", en stor Köpingsgrabb som satte Köping på kartan och hjälpte till att göra fotbollen till en stor sport i Sverige.

Malakias Andersson

Den 4 juli 1889 råkade tioåriga Karl Fredrik Malakias Andersson tända eld på halva Köping.

Malakias föddes i februari 1879. Hans föräldrar hette Anders och Kristina. 1881 dog mamman och pappa Anders flyttade ihop med en annan kvinna, Eva, som hade en dotter som hette Hulda. Anders och Eva fick flera barn som dog tidigt. Anders söp periodvis. Malakias blev illa bemött och agad.

En torr och varm sommardag

Den 4 juli 1889 var det torrt och varmt. En eldsvåda nära hamnen, orsakad av en gnista från ett förbipasserande tåg, drog skaror av nyfikna. Malakias ville också gå dit men Eva sa nej. Själv gick hon till hamnen med mat till Anders som hjälpte till med släckningsarbetet. Malakias och Hulda fick stanna hemma och passa spädbarnet Hilma. Malakias blev sur, skrapade ihop lite brännbart material, tog två tändstickor och gick ner på gården för att göra en egen liten brasa.

Se hur det gick sen på Köpings brandmuseum

På Köpings brandmuseum kan du se hur det sedan gick. Där finns bland annat bilder på Malakias och det nedbrunna Köping. Du får uppleva hur det kan ha varit i Köping under den stora stadsbranden 1889.

Rickard Dybeck

Richard Dybeck föddes i Odensvi prästgård den 1 september 1811. Fadern var präst och i familjen fanns sex barn. Efter läroverksstudier i Västerås tog Dybeck hovrättsexamen vid universitet i Uppsala 1834. Dybeck arbetade sedan bland annat i Svea hovrätt och som vikarierande domare i Eskilstuna.

Trots den juridiska utbildningen så hade Dybeck tidigt ett större intresse för fornforskningen. "Jag föredrar vildmarken före skrivbordet" och "fornforskning är intet latmansgöra" lär Dybeck ha sagt. Han gjorde flera resor i Sverige för att samla in låtar och visor och studera olika fornlämningar.

Dybeck var en av de flitigaste samlarna och bearbetarna under 1800-talet. Han gjorde många resor för att spåra folkmusik, sägner, talesätt, seder, folktro, fornfynd, runstenar och annat som kunde påminna om Sveriges rika historia. Han hade också många kontakter med likasinnade, vilket resulterade i stora volymer insamlat gods. "Hr Dybeck är visserligen fornforskare, men han är måhända ännu mera poet", skrev en recensent i positiva ordalag om en av hans böcker. Omdömet kan gälla stora delar av Dybecks gärning.

Han startade också tidskriften Runa som gavs ut 1842-1850 och 1865-1876, en tidskrift med folkloristiskt och antikvariskt innehåll där också insamlade alster publicerades. Till sin hjälp hade Dybeck flera meddelare som lämnade honom sitt insamlade material. Richard Dybeck avled 28 juli 1877 i Södertälje.

Nationalsången

Mest känd är Dybeck för att ha skrivit texten till det som senare skulle bli den svenska nationalsången. Den västmanländska visan "Så rider jag mig över tolfmilan skog...", fick en ny text. Uppteckningen av den gamla balladen lämnades till Dybeck av meddelaren,"demoiselle Rosa Wretman".

"Du gamla, du fria" framfördes första gången den 13 november 1844. Sången sjöngs av en känd operasångare vid en musikafton som Dybeck arrangerat i Stockholm. På scenen satt Dybeck insvept i en vargskinnspäls och i sista strofen kastade han pälsen, reste sig och stämde in i sången. Sången mottogs med stående ovationer av publiken.

"Du gamla du fria", publicerades i Runa 1865, då under titeln "Sång till Norden" med tillägget: "Melodien från Westmanland. Orden nyare af Dbk".

Det var alltså först flera år senare som "Du gamla, du fria" upphöjdes till nationalsång.

Theodor Dahl

Theodor Dahl föddes i Stockholm 1858. Han studerade vid Konstakademien och därefter arbetade han på olika arkitektkontor.Åter i Stockholm träffade han apotekare Arbman från Köping som precis skulle bygga ett nytt apotekshus och Dahl blev engagerad i ritningarna.

Detta blev början till en rad skapelser av Dahl i Köping. Många av husen har fina detaljer som monogram och vindflöjlar och hans målsättning var att skapa en stad av europeiskt utseende.

Theodor Dahl stannade och verkade i Köping till sin död 1897. Dottern Tora Dahl var författare.

Theodor Dahls byggnader i Köping

Tipsa en kompis

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 31 maj 2017


Tillgänglighet

Köpings kommun | 731 85 Köping | Organisationsnr: 212000-2114 | telefon 0221-250 00 | E-post: kopings.kommun@koping.se