Lyckat projekt för att få ungdomar tillbaka i studier

Efter två och ett halvt år är nu projektet #KlarFramtid nu avslutat och det blev minst sagt lyckat. 85 procent av deltagarna återupptog nämligen sina studier!

#KlarFramtid hade som mål att få fler unga med slutförda studier och ge dessa en större framtidstro samt en tydligare väg in på arbetsmarknaden. Projektet innebar också ett nytt sätt att arbeta med ungdomar. Med en tydligare utgångspunkt utifrån varje enskild ungdoms behov och mål.

– Många frågade oss i början ”Vad är det ni ska göra?” och vi hade inget färdigt basprogram som alla ska gå, säger Kornelia Johansson, projektledare.

Från vänster: coach Mikael Axelsson, coach Viktoria Johansson, studie- och yrkesvägledare Anna Karlsson, projektledare Kornelia Johansson, administratör Annika Wallgren, projektägare Anna Bernanker.

Projektet i siffror

Olika anledningar till avhopp

Anledningen till att våra deltagare valde att avsluta sina gymnasiestudier i förtid skiljer sig en del från de svar som framkommer när gymnasieskolan frågar efter vilken anledning ungdomar väljer att hoppa av.

Vanligaste anledningarna enligt gymnasieskolan var att programmet och kurserna inte var intressanta, inte motsvarade ens förväntningar eller att man inte var tillräckligt informerad om programmet och att man valde fel.

De vanligaste anledningarna enligt våra deltagare handlade inte lika mycket om att man hade gjort fel programval. Det var i stället:

  1. Avsaknad av motivation
  2. Dåliga hemförhållanden
  3. Brist på pedagogiskt stöd i skolan
  4. För lite studie- och yrkesvägledning
  5. Vuxna som inte bryr sig
  6. Dåligt bemötande i skolan av personal
  7. Stress
  8. Bristfälligt stöd i skolan efter längre frånvaro
  9. Mobbning, socialt utanförskap
  10. Fel programval
  11. Började arbeta
  12. Behov av praktik och mindre teori
  13. Stökig skolmiljö

Med denna förståelse kunde vi skapa ett ännu bättre program som kunde tillgodose deltagarnas behov.

Exempel på aktivitetsschema som kombinerades med individuella behov och studier

  • Orienteringskurs Grund 50 poäng
  • Hälsofrämjande aktiviteter (Gym, simskola, ”prova på”)
  • MI (Motiverande samtal)
  • 7TJUGO
  • Studiebesök
  • Kunskap om ekonomi
  • Laga mat tillsammans
  • Relationer och familj
  • Praktik
  • Studie- och yrkesvägledning
  • Studiehandledning
  • Och mycket mer!

Vad händer nu?

För att slutföra implementeringen ordentligt har vi beslutat att med kommunala medel förlänga projektet fram till årsskiftet.

  • Vi har fokuserat på att implementera arbetsmetoder i det dagliga arbetet och inte aktiviteter.
  • Studie- och yrkesvägledare kommer fortsätta att integreras på arbetsmarknadsenheten genom bemanning på drop-in och i gemensamma aktiviteter/insatser mellan verksamheterna.
  • Uppföljning och utvärderingsverktyg som vi tagit fram har implementerats för att fortsätta följa bland annat orsaker till avhopp från skolan.
  • Projektet har skapat en digital plattform ut mot näringslivet som nu är implementerad och fungerar som ”en väg in” för företagare till kommunen.

Stöd av lärare och coacher

Deltagarna fick innan projektets start försörjningsstöd från kommunen och de hade gemensamt att de inte hade någon gymnasieexamen. Många deltagare har inte passat in i den traditionella skolan och i hur undervisningen har sett ut. Vi har kunnat erbjuda alternativ och kunnat motivera deltagarna.

– Vissa deltagare har saknat rutiner i sitt liv eller har det stökigt hemma. Vi har kunnat erbjuda en struktur i vardagen som många behöver. Bara en sak som att komma i tid har inte varit självklart för alla och som de har fått lära sig att ansvara för, det är en förutsättning för att kunna ordna upp sin vardag med studier, praktik eller jobb, säger Kornelia Johansson, projektledare.

En del av ett större projekt

I projektet ingick även Region Sörmland och kommunerna Eskilstuna, Katrineholm, Oxelösund samt Arbetsförmedlingen. Projektet finansierades med EU-stöd från den Europeiska Socialfonden på 23 miljoner, varav 4,4 miljoner kommer användes i Köpings kommun. Projektet medfinansierades även av deltagande kommuner, Arbetsförmedlingen, Samordningsförbunden RAR i Sörmland och i Västra Mälardalen samt av Region Sörmland. Totalt omfattas totalt cirka 500 ungdomar, varav 72 i Köping.