Translate

Use Google translate to translate the web page. Kommunen takes no responsibility for the translations.

Lyssna

Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Börja lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa eller ändra volym.

Cookies

På denna webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.

Kontakt

Translate

Lyssna

Fornminnen

Köpingstrakten är rik på fornminnen. I och med att bosättningar skedde tidigt vid havsviken i Mälardalen finns tusentals lämningar från flera olika tidsåldrar bevarade.

Korpen Fenja tar dig genom Köpings historia

Fornminnena har i alla tider satt igång människors fantasi. Jättar, troll och drakar fick förklara fornminnenas uppkomst. Ta med familjen på en fantasifull utflykt med hjälp av en bok där korpen Fenja berättar sagor och sägner från Köpingstrakten.

Följ med på Fenjas äventyr

Ströbohög - En forntida kungagrav eller en jättes verk?

Ströbohög tros vara en forntida konungagrav. Detta för att man nära högen har hittat ett likarmat spänne av brons, eldstål, glaspärlor och lerkärlsfragment som är från yngre järnåldern.

Runt Ströbohög fanns även flera mindre gravhögar och gravfält. Ströbohög är en av Västmanlands förnämsta gravhögar och är av samma typ som Uppsala högar. Gravhögen är cirka 35 meter i diameter och var ursprungligen högre än dagens cirka 10 meter.

Du hittar Ströbohög alldeles i utkanten av Köping, invid E18, norrut på väg 250 mot Kolsva.

Sägner om Ströbohög

Det finns flera sägner och historier om Ströbohög.

Jätten som tog paus

En sägen berättar att en jätte gick genom tolvmilaskogen från södra Dalarna mot Mälaren. Han skulle täcka över Köpings kyrka så att kyrkklockorna skulle tystna. Under vägen rann grus och sand ur ett hål i säcken han bar på ryggen. På så sätt bildades Köpingsåsen. Vid Strö stannade jätten en stund. Resultatet av denna paus blev Ströbohög.

Stugan och draken

Enligt en annan sägen, som skrevs ned 1667, finns det en stuga av ekvirke inne i högen där ljus brinner ibland. Ekstugan kan vara symbol för forntida konungs gravbål.
Asaguden Oden förvarade enligt sägnen sitt guld och gods i högen och nyckeln till skatten lade han i ett berg han skapade, Nyckelberget, sydost om Ströbohög. En drake hämtades hit för att vakta skatten. Draken bor i Nyckelberget och kallas därför Nyckelbergsdraken.

Drakguldet

Sägnen om draken i högen har troligen tillkommit efter att forntida kungar begravdes i hög med full rustning, häst, vapen, värdefulla saker och pengar. Man sade då att "draken låg på guldet". Kanske för att förhindra att någon skulle få idén att gräva fram rikedomarna.

Ligger Anund i högen?

Ströbohög skulle kunna vara det sista vilorummet för någon Ynglingakonung. Det sägs att den legendariske sveakonungen Anund grundade den närbelägna Strö kungsgård. Om den fornnordiska dikten "Ynglingatals himne heidom" syftar på Himmetaskogen, finns det skäl som talar för att Anund omkommit i Himmetaområdet. I så fall hade det varit naturligt att konungens döda kropp förts till den närliggande Strö kungsgård för likbränning på Köpingsåsen.

Köpingsleken

Ströbohög är ett av Mälardalens fornminnen som benämns kungshögar. Kungshögarna ligger vid den forntida så kallade eriksgatan (den väg som kungen for genom landet) och i närheten i kungsgårdar. Beskrivningen stämmer på Ströbohög då Strö gård har varit kungsgård. På 1500-talet bodde fogden Peder Svensson där. Han blev ihjälslagen på Strö 1521 sedan han druckit sig berusad, lagt sig att sova i lakanssäng och överrumplades av fiender. Händelsen går under namnet Köpingsleken.

Ströbohög blev offerkast

I närheten av Ströbohög fanns under 1700-talet en så kallad offerkast för vägfarande. Förbi högen gick då som nu den viktiga förbindelsen mellan Mälardalen och Bergslagen. De vägfarande kastade en sten, pinne eller dylikt på platsen för att bli skyddade mot olyckor eller för att visa sin vördnad för gravhögen. Offerkaster bildades där någon förolyckats eller mördats. Det finns också vittnesmål om att det spökar vid platsen.

Häljesta hällristningar

Hällristningarna vid Häljesta är den största kända hällristingslokalen i Västmanland. På hällarna sluttande mot väster kan du se nästan 500 figurer, bland annat skepp, människofigurer, ringfigurer, fotsulor, djurfigurer, rutnät och 239 skålgropar.

Hällristningarna härstammar från bronsåldern då människor knackade in tecken på berghällar och bör uppfattas som en spegling av bronsålderns religiösa liv, som främst har samband med fruktbarhetsriter.Du hittar Häljesta hällristningar norr om Munktorps samhälle.

Hitta till Häljesta Hällristningar

Fornborgar

Trakten kring Köping är ovanligt rik på fornborgar, inom en mils radie finns 14 stycken. Många fornborgar byggdes under folkvandringstiden, 400-500 e Kr, en orolig tid då borgarna behövdes som tillflyktsplatser och försvar.

Skoftesta skans

Skoftesta skans är en av de största fornborgarna i Västmanland och en av de få där arkeologiska fynd hittats. Borgen sticker ut med sina tre ringmurar som tillsammans är över 900 meter långa.

Vid utgrävningar inne i borgen hittades vävtyngder, lerkärlsbitar, en bennål, en glaspärla och järnbitar.

Skoftesta skans hittar du väster om Nibblesbacke och efter E 18, cirka två kilometer mot Arboga.

Hitta till Skoftesta skans

Korslöt Skans

Korslöt skans Korslöt skans är en fornborg med 500 meter långa murar. Murarna skyddade två borggårdar, varav den ena var förgård. Korslöt skans hittar du vid Valstaån norr om Köping. Åk till Korslöts golfbana och ta höger upp i skogen så hittar du skansen.

Visberget

Visberget är en fornborg med en yta på 100x65 meter och dubbla, mycket höga vallar. Visbergets fornborg var omtalad redan på 1600-talet och tillhör kategorin tillflyktsborgar. Visberget hittar du en och en halv kilometer nordost om avfarten mot Munktorp vid E18.

Norsa gravfält

Norsa gravfält är ett av Västmanland två båtgravfält. Området är 150x50 meter stort och här hittar du cirka 50 fornlämningar. Här kan du se ett tjugotal runda stensättningar som markerar båt- eller kammargravar. Alla fynd visar att gravfältet är från yngre järnåldern.

Ovanligt gravfynd hittades i Norsa gravfält

1963 hittade arkeologerna ett ovanligt fynd. En ung flicka, troligen en hövdings dotter, hade gravsatts under 700-talet efter Kristus.

Vanligtvis var det bara hövdingar och män med hög status som begravdes på båtgravfält. Flickan låg på en slags bår i en förmultnad träbåt som troligen var sju meter lång och cirka 0,85 meter bred. Nitarna som hållit ihop däckplankorna fanns kvar. Båten var troligen byggd i klinkteknik som man vanligen förknippar med vikingatidens båtbyggeri.

I graven hittades bland annat en knapp till ett ryggknappsspänne, pärlor, beslag, skärvor av lerkärl och enstaka textilrester.

Norsa gravfält hittar du mellan järnvägen och industriområdet i Norsa.

Sidansvarig:

Senast uppdaterad: 26 november 2019

Kontakt

Turistbyrån

Barnhemsgatan 2

Öppettider
Tisdag-fredag: 13.00-17.00

OBS. Turistbyrån är stängd onsdag-torsdag 4-5 december.

GPS: N 59° 30.859', E 015° 59.52

Facebook
Kommunens LinkedIn-sida
Kommunens YouTube-kanal