Cookies

På denna webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Läs mer om cookies

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Go to Google translate

Lyssna

Vill du lyssna på innehållet på webben? Tryck på knappen ”Börja lyssna” nedan och använd kontrollen för att pausa, stoppa eller ändra volym.

VÅRA ANDRA WEBBAR

Kontakt

Translate

Lyssna

Våra andra webbar

8. Grönstruktur

Du kan klicka runt i kartan och läsa mer om varje område. Du kan tända och släcka lager i menyn längst ner till höger.

Naturlandskapet kring Köpings tätort

Grönstrukturen i Köping präglas av det flacka jordbrukslandskapet som omger staden. Öar av bevarade skogsområden samt de båda åar som rinner samman i tätorten ökar den biologiska mångfalden och skapar möjligheter till gröna, variationsrika stråk.

Ur en regional synvinkel är det följande landskapselement som vi behöver ta hänsyn till:

  • Ädellövslandskapet längs Mälarens stränder. I köping utmärker sig i det sammanhanget Barkarövikens landskap med grova skyddsvärda ädellövträd, och Norsa hagar betade strandängar och rika fågelliv.
  • Köpingsåsen med dess grova träd och sandlevande flora och fauna
  • Köpingsviken, Köpingsån, Kölstaån och Valstaåns med de parker som omger åarna

Utförligare beskrivningar av naturen i och kring Köpings tätort finns i kommunens olika planeringsunderlag.

Planeringsunderlag, avsnitt Topografi, landskap och grönstruktur (PDF)

Värdet av gröna områden

Natur- och grönområden i en stad har många viktiga funktioner för invånarnas välmående. Träd bidrar med svalkande skugga under varma dagar. Avskärmningar med buskar och träd fungerar bullerdämpande och kan därför skapa platser av tystnad och avkoppling. Stigar och vandringsleder ger möjlighet till promenader, löpning och cykelturer. Den tätortsnära naturen är också en av få icke kommersiella rum som finns i staden och en plats dit alla har tillträde och kan mötas.

Insikten om hur utevistelse i natur- och grönområden inverkar positivt på folkhälsan har successivt ökat i takt med att stress, utbrändhet och fetma blivit allt större samhällsproblem. Forskning om sambandet mellan natur och hälsa visar att regelbunden vistelse i naturen ger färre fysiska och psykiska sjukdomar, bättre motorik, minskad stress, högre koncentrationsförmåga, bättre immunförsvar och snabbare läkningstid efter sjukdomar med mera.

Den biologiska mångfalden lägger grunden till alla de ekosystemtjänster som människan får ta del av. Att bevara fungerande ekosystem där en mängd olika organismer ges förutsättningar att existera är därför nödvändigt men kan vara en tuff utmaning för planerare i växande städer. Människors behov av olika ekosystemtjänster kan hamna i konflikt med varandra när en del föredrar gles skog med tillgängliga stigar och grillplatser, andra önskar en mer vild skog att utforska eller orientera i. Det kan också bli konflikter mellan de som promenerar, cyklar och rider om de ska samsas på samma stigar.

De grönområden som pekas ut i den fördjupade översiktsplanens karta och även små men värdefulla parkområden invävda i stadsbebyggelsen ingår i en aktiv grönstrukturplanering. De ska inte ses som ytor som väntar på att bli exploaterade.

Genom en kartläggning av grönstrukturen gjord 2019 (”Grönstruktur i Köping - kartläggning och strategi ur ett ekosystemtjänstperspektiv”, Ecograin, 2019), och genom tidigare inventeringar finns den befintliga grönstrukturens naturvärden och sociala värden väl dokumenterade. Materialet används som planeringsunderlag vid all planering och fysiska åtgärder. När grönstrukturens värden har vägts mot andra samhällsintressen vid framtagande av denna översiktsplan har dock vissa grönområden tagits i anspråk för bebyggelse och infrastruktur. Dessa intresseavvägningar redovisas i kapitel Miljökonsekvenser.

Miljökonsekvensbeskrivning, avsnitt Ekosystemtjänster (PDF)

Utveckling av Köpings grönstruktur

Viljeinriktning och övergripande strategier

Ställningstaganden:

  • Grönstrukturen i Köpings tätort ska präglas av å-stråket genom staden och närheten till lättillgängliga närrekreationsskogar.
  • Vi ska sköta och utveckla de naturområden och parker som redan finns för att höja deras ekologiska och sociala värden.
  • Vi vill att fler invånare ska använda Köpings parker och naturområden för rekreation, motion och lek. Därför ska vi utveckla befintliga parker och naturområden så att de blir mer tillgängliga och attraktiva.
  • Störst insatser ska läggas i de delar av grönstrukturen som finns nära områden där många människor bor.
  • Den biologiska mångfalden måste värnas. Detta sker främst genom att utvalda delar av våra naturområden sköts på det sätt som gynnar naturvärdena mest, att vi ökar pollinerande insekters möjligheter att leva i stadsmiljön och att vi bevarar och utvecklar gröna stråk.

Tätortsnära skogar

Ställningstaganden:

  • De tätortsnära skogarna göras tillgängliga och attraktiva för fler invånare genom välkomnande entréer, skyltade stigar och målpunkter så som grillplatser eller naturlek.
  • Köpings olika tätortsnära skogar ska skötas och utvecklas med lite olika inriktning. Det gör att både den som exempelvis önskar gallrad skog med tillgängliga promenadstigar och rastplatser och den som önskar ströva eller orientera i vild orörd skog ska kunna hitta områden som passar. Se beskrivning till områdena i kartan.
  • Separering av stigar för cykel, promenader och ridning ska eftersträvas i tätortsnära skogar med många besökare.
  • Skogsbruket på kommunägd mark ska utföras med hänsyn till biologiska och rekreativa värden och inte med hänsyn till virkesproduktion.
  • Nära bostäder, vid entrépunkter, längs större stigar och kring besöksmål sköts skogen på ett sådant sätt som gynnar människors rekreation och lek. Där de högsta naturvärden finns och i övriga delar av skogarna sköts skogen på ett sådant sätt som gynnar biologisk mångfald.
  • Skötselplaner ska tas fram för de olika tätortsnära skogarna som följer ovanstående principer.

Gröna stråk

För att parker, grön- och vattenområden ska bli tillgängliga, är det viktigt att det finns stråk som binder samman små och stora grönområden. Det kan röra sig om stigar i naturområden som knyter samman målpunkter, men det kan också vara trädkantade gång- och cykelstråk i stadsmiljö. Dessa stråk och nätverk fungerar också som spridningsvägar för växter och djur.

Ställningstaganden:

  • Vi vill bevara och utveckla gröna stråk till ett sammanhängande nätverk.
  • Nya gröna kopplingar ska skapas där sådana är biologiskt motiverade, exempelvis för att motverka barriäreffekter.
  • De gröna stråken ska möjliggöra rekreation och stimulera människor att gå och cykla till olika målpunkter. De gröna stråken ska även fungera som spridningsvägar för djur och växter.
  • Fler gröna stråk kan utvecklas för att skapa promenadslingor på ett par kilometer, och som hjälp för att hitta ut till naturområdena.
  • På många platser finns tänkta passager förbi privat kvartersmark och ut i naturen från en gata eller gång- och cykelväg. Kommunen ska värna allmänhetens tillgång till grönområdena genom att motverka spontant privatiserade ytor eller vildväxande grönska som på många platser hindrar tillgängligheten.

Å-stråket

De båda åarna Kölstaån och Valstaån som rinner samman till Köpingsån som mynnar i Mälaren har en stor betydelse för Köpings grönstruktur. De många småparkerna längs vattnet utgör redan idag en viktig spridningskorridor för arter och ett populärt promenadstråk. Stråket kan på många sätt förstärkas och utvecklas för att bli en central grön kil genom staden.

Ställningstaganden:

  • Kommunen ska bedriva ett långsiktigt arbete för att utveckla å-stråket, hela vägen från odlingslottsområdet till Köpingsviken. Ett separat utvecklingsprogram bör tas fram.
  • Valstaån, Kölstaån och Köpingsån genom staden är betydelsefulla grönstråk där marken längs ån i högsta möjliga grad ska säkras för allmänhetens rekreation och möjlighet att röra sig längs ån.
  • Där det är möjligt ska ån lämnas plats att kunna meandra på naturtroget sätt.
  • Promenadstråket längs Kölstaån förlängs norrut till koloniområdet och promenadväg längs Valstaån förlängs norrut till Ringvägen.
  • De stora klippta gräsytor som omger ån från Kråkbacken och upp till koloniområdet bör utvecklas för en större variation, exempelvis med planteringar, träddungar, ängsblommor och mindre vattenspeglar. Grönskan längs ån har här mer naturlig karaktär.
  • Promenadstråket längs Köpingsåns strand förlängs till Norsa hagar. anlagda ytor övergår i naturlig vegetation och enklare stig ju längre ut man når. Om markförhållanden och markägarfrågor visar det möjligt kan stråket förlängas med en enklare stig till Lindöberget.

Norsa hagar

Norsa hagar är ett betat hagmarksområde vid Mälaren, värdefullt för djur och växter knutna till våtmarker, strandängar och torrare betesmarker med lång hävd. I området finns också värdefull tallskog och en nyckelbiotop av lövrik barrskog. Strandängarna är framför allt en viktig rastplats för flyttande vadare men även en häckningsplats för en rad olika änder.

Den viktigaste skötseln av området är betet. Betet håller sly och starkväxande gräs borta vilket gör att konkurrenssvaga arter kan hålla sig kvar. På så sätt bibehålls en stor mångfald i gräsmarkerna. En stor andel död ved lämnas också kvar till förmån för olika typer av vedlevande insekter. En mångfald eftersträvas också i skogsbestånden där ädellövet ek och ask blir beståndsbildande på de ytor där granen fått ge vika för stormar och barkborreangrepp.

I områdets östra del är två torp från 1800-talets mitt belägna. Det norra torpet har rustats. Trädgården har kryddgård, köksväxtland med kulturarvsväxter samt rabatter med tidstypiska perenna växter.

Ställningstaganden:

  • Området ska skötas genom bete för att bibehålla en mångfald i gräsmarkerna. Skogsbestånden sköts för en mångfald genom att ädellöv gynnas. Död ved lämnas kvar för att gynna vedlevande insekter.
  • Området utvecklas som utflyktsmål med skyltning, nya stigar och rastställen.
  • Norra torpet har ett kulturhistoriskt och pedagogiskt värde och kommunen ska jobba för att torpet kan användas mer, exempelvis som utflyktsmål för äldreboenden.
  • Möjligheter för besökaren att få vattenkontakt på någon plats i området ska undersökas.
  • Kulturmiljön runt torpen värnas genom varsam upprustning av byggnader samt insatser för att synliggöra kulturlämningar.

Övrigt

Ställningstaganden:

  • Dokumentet ”Grönstruktur i Köping - kartläggning och strategi ur ett ekosstemtjänstperspektiv” (Ecograin, 2019), eller nyare kartering som ersätter denna, ska användas som ett planeringsunderlag vid fysisk planering och planering av åtgärder. Om planeringsunderlaget och översiktsplanen verkar motstridiga är det översiktsplanen som gäller.
  • Skadelindringshierarkins principer ska tillämpas. Det innebär att negativa konsekvenser för grönstrukturen vid en exploatering i första hand ska undvikas eller minimeras. Värdefulla funktioner och höga värden som ändå går förlorade vid en exploatering ska där det är möjligt återställas eller kompenseras, i första hand i närområdet. Detta bör ingå i exploateringsprojektet.
  • Kommunen ska föra dialog med fastighetsägare i de områden som har låg tillgång till ekosystemtjänster, främst Sjötullen, Byslätten och Nibble industriområde, för att inspirera till åtgärder, som exempelvis att anlägga ängsmarker istället för klippt gräs.
  • I östra utkanterna av Köpings tätort markeras några områden som kan vara lämpliga för hästgårdar, där ängs- och hagmarker på detta sätt kan bevaras. Tillräckliga ytor behövs för att betet inte ska bli för intensivt.
  • Gamla träd har ett stort värde i stadsmiljön och ska så långt det går bevaras. Träden behöver ges goda livsvillkor genom att hålla ett hänsynsavstånd till ny bebyggelse.
  • Ytor bör planeras för flera ekosystemtjänster. Exempelvis kan en dagvattendamm för fördröjning av regnvatten också gestaltas som en del i en rekreativ parkmiljö och förses med växtlighet som gynnar biologisk mångfald.
  • Stadens parker behöver i högre grad än idag innehålla mat och husrum för parkernas invånare: hålträd, holkar, insektshotell, rishögar, småvatten, buskar och träd som blommar vid olika tider och ger mat hela säsongen.
  • Kommunen bör informera om syftet med olika insatser för att öka förståelsen för biologisk mångfald.

Ställningstagandena i detta kapitel gäller centralorten Köping. För att hitta ställningstaganden om grönstruktur och naturvård i övriga kommunen, se den kommunomfattande översiktsplanen.

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad:

Vi vill ha era synpunkter!

Lämna dina synpunkter senast 30 november

Har du frågor?

Angelica Sjölund

PLANHANDLÄGGARE

Anita Iversen

PLANCHEF