3. Köpings bebyggelse

Du kan klicka runt i kartan och läsa mer om varje område. Du kan tända och släcka lager i menyn längst ner till höger.

Öppna kartan i ny flik

Centralorten Köping idag

Köping är centralort i Köpings kommun, Västmanlands län. Tätorten har sitt medeltida ursprung på en rullstensås intill Köpingsån och utvecklades till industristad med hamn i Mälaren. Tätorten är omgiven av några rekreationsskogar i ett jordbrukslandskap. Mälarbanan, väg E18 och länsväg 250 erbjuder goda kommunikationer. Av Köping kommuns 26 133 invånare bor knappt 19 000 i centralorten. Utförligare beskrivningar av Köping finns i kommunens olika planeringsunderlag.

Planeringsunderlag, avsnitt Bebyggelse (PDF)

Utvecklingsinriktning för bebyggelsen

Avsnittet handlar om övergripande strategier för hur framtida bebyggelse lokaliseras.

Hålla tätorten kompakt

• Nybyggnation ska i första hand ske inom två till tre kilometer från centrum. Med korta avstånd finns förutsättningar för att hållbara transporter så som gång- och cykeltrafik kan stå för en större del av resorna.
• En stor del av tätortsutvecklingen ska ske genom förtätning eller komplettering av den befintliga bebyggelsestrukturen. Då kan i stor utsträckning befintlig teknisk infrastruktur användas samtidigt som det stärker underlaget för den service som finns.
• Helt nya områden placeras så att staden hålls kompakt. Placering och utbyggnadsordning ska kunna motiveras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Utbyggnadsriktningar

• Köpingsvikens stränder ska utvecklas och tillgängliggöras för invånarna. Inga fler industrier eller andra verksamheter ska etableras öster om utbyggnadsområde Sjötullen på södra sidan Köpingsviken, och inte heller längs Köpingsvikens norra strand öster om nuvarande Tibnor. Inga nya störande verksamheter bör heller etableras i Hushagen (området kring kvarteret Ögir och Mariakajen).
• En bebyggelseutveckling på norra sidan E18 skulle skapa en rumslig barriäreffekt med få kopplingar emellan, därför bör en sådan tätortsutveckling undvikas i denna översiktsplans tidshorisont.
• Den sammanlagda barriäreffekten som E18, hamnen, industrierna och järnvägen innebär gör att Köping har två mer naturliga riktningar att växa åt, sydväst och nordost.
• Ängebyleden är en befintlig infrastruktur som är lågt utnyttjad men med god tillgänglighet till E18, länsväg 250 och Köpings tätort. Därför planeras mer bebyggelse längs Ängebyleden, på lång sikt också söder om Ängebyleden.
• En ny motorvägsavfart ”Köping öster” med förbindelse ner till Västeråsvägen har i dagsläget mycket låg samhällsnytta och kan i översiktsplanens tidshorisont inte motiveras av behov av exploatering. En sådan utveckling kan dock bli aktuell på mycket lång sikt.

Befintliga verksamheter som ger störningar och risker

• Det finns ett antal störande verksamheter i anslutning till Norsa avloppsreningsverk, i hamnen och Byslättens industriområde som ska kunna bedrivas vidare. De risker och störningar som de verksamheterna medför blir styrande för vilken bebyggelseutveckling som blir möjlig i närområdet.
• Däremot önskar kommunen att Hushagen (kvarteret Ögir) och Nibble industriområde utvecklas mot icke störande verksamheter, och att transporter med farligt gods leds utanför stadskärnan.

Bygga på jordbruksmark?

Jordbruk är av nationell betydelse för livsmedelsförsörjningen. Enligt miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark bara tas i anspråk för ny bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och det inte finns annan mark som är lika lämplig. Runt Köpings tätort finns fin jordbruksmark, där mycket av åkrarna används för sädesodling, och så finns där fina tätortsnära skogar som invånarna använder för rekreation.

• Strategin för att minska arealen jordbruksmark som behöver tas i anspråk för tätortsutveckling är att försöka förtäta på ineffektivt använda ytor i den befintliga staden, och att använda marken effektivt när vi bygger nya områden. Endast mindre delar av skogarna kan bebyggas utan att förstöra rekreationsskogarnas värden. Staden ska byggas ”inifrån och ut” så att några av de utbyggnadsområden som pekas ut på jordbruksmark blir aktuella att bebygga först på mycket lång sikt.

Motiveringar och konsekvenser av ianspråktagande av jordbruksmark beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivning, avsnitt Jordbruksmark

Dagvatten och översvämningsrisk

Hårdgjorda ytor i städer förhindrar att regnvatten infiltreras ner i jorden, utan behöver ledas bort i diken och ledningar. Klimatförändringarna kommer göra kraftiga regn allt vanligare. Ledningsnätet för dagvatten är på flera håll redan idag hårt belastat, och Köpings lerjordar och flacka terräng gör att vissa markområden översvämmas vid kraftiga regn. Översvämningsrisken har påverkat vilka markområden som har kunnat pekas ut för ny bebyggelse i översiktsplanens karta.

• Stora ytor behöver tas i anspråk för fördröjning av vatten i anslutning till tätorten och i nya exploateringsområden, för att inte ge översvämningar nedströms och för att förbättra vattenkvalitén i Köpingsviken.
• Med dagens lagstiftning kan kommunen sällan kräva lokalt omhändertagande av dagvatten på privat mark. Kommunkoncernen kan dock föregå med gott exempel genom att ordna lokalt omhändertagande av dagvatten där vi ser att det kan hjälpa översvämningsrisken nedströms.

En dagvattenpolicy och dagvattenplan, inklusive riktlinjer för ny bebyggelse med hänsyn till översvämningsrisk, håller på att tas fram. Konsekvenserna av ett genomförande av fördjupningen av översiktsplanen med avseende på dessa vattenfrågor beskrivs också översiktligt i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivning, avsnitt Dagvattenhantering

Gestaltad livsmiljö

Arkitektur, form, design, konst och kulturarv har betydelse i samhällsbygget eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag. Avsnittet innehåller ställningstaganden som bidrar till Köping som en attraktiv, trygg och inspirerande stad där våra invånare trivs och mår bra.

Övergripande ställningstaganden om gestaltning

• God gestaltning ska genomsyra planeringen från idé till fysiskt resultat.
• Se till helheten i stadsbilden med bebyggelse, gaturum och platsbildning samt grönska.
• Ny bebyggelse ska utformas omsorgsfullt med genomtänkt arkitektur och hög kvalitet för lång hållbarhet.
• Det som är positivt i Köpings stadsbild, som t.ex. den karakteristiska stadskärnan, den relativt låga bebyggelsen och de många genomarbetade och välplanerade bostadsområdena, ska bevaras och vidareutvecklas.
• Det nya byggandet ska avspegla sin tids arkitektur samtidigt som gestaltningen ska anpassas till och samspela med den befintliga strukturen och arkitekturen.
• Förtätningsprojekt ska skapa mervärde samtidigt som befintliga kvalitéer och värden tas tillvara.

Bevara det som är värdefullt

I Köping finns många kulturhistoriskt intressanta och av Köpingsbor omtyckta äldre byggnader. Även nyare tiders årsringar i bebyggelsen ger intresseväckande dimensioner och ger en variation som är en tillgång när vår stad utvecklas. Köpings befintliga bebyggelse beskrivs i bilaga.

Ställningstaganden:

• Bevara karaktäristiken i den tidstypiska arkitekturen och den tidens formspråk och ideal vid upprustning, om- och tillbyggnader.
• Värna de karakteristiska flerbostadshusen och gruppbebyggda småhusen från mitten av 1900-talet som utgör en stor del av Köpings tätorts bebyggelse och stadsbild.
• Förteckna och beskriv de olika bostadsområdena vad gäller karakteristik som beslutsunderlag för bygglov.
• Inventera gällande detaljplaner vad gäller gestaltningsbestämmelser och komplettera med nya där man vill bevara karakteristiska egenskaper och arkitektoniska och kulturhistoriska värden.
• Förteckna byggnadsområden och byggnader som bör skyddas särskilt, med förslag på skyddsformer.
• I väntan på att ovanstående beslutsunderlag finns framtaget ska de byggnader och områden som är utpekade i Arkitekturguiden och rapporten Värdefulla bebyggelsemiljöer i Köpings stad beaktas särskilt och antikvarisk expertis ska konsulteras vid behov.

Gestalta det nya som byggs

Ny bebyggelse i bostadsområden

Ställningstaganden:

• Strukturen och karaktären i de befintliga områdena ska behållas eller utvecklas vid komplettering och förtätning.
• I gestaltningen av nytillkommande bebyggelse ska hänsyn tas till den tidstypiska karaktären hos den befintliga bebyggelsen så att den historiska utvecklingen framgår i de olika områdena. Det innebär inte att det nya byggandet utformas som kopior av äldre bebyggelse utan den kan avspegla nutidens arkitektur men med anpassning vad gäller form, material och färg så att en god helhetsverkan uppnås.
• Ny bebyggelse ska avspegla den nya tidens arkitektur och ha en genomarbetad gestaltning.
• Denna grundregel kan användas där inte andra förutsättningar styr utformningen av bebyggelsen: Nya byggnader placeras i gatuliv eller med smal förgårdsmark, med fönstersättning som ger möjlighet till kontakt med och uppsikt över gatan, och genom placering av eventuella balkonger mot gatan. Detta med tanke på gatubilden och för att bidra till gatulivet.
• Principer och idéer för gestaltningen ska tas med tidigt i planeringsprocessen för att skapa dialog och förståelse för resultatet.
• Nya detaljplaner ska alltid föra ett resonemang kring gestaltning.

Områden för industri och liknande verksamheter

Ställningstaganden:

• Bibehåll Köpings struktur med tydlig avgränsning mellan industriområden och bostäder, men arbeta samtidigt för en ökad funktionsblandning på tätortsnivå. Se avsnitt Funktionsblandning i kapitel Näringsliv.
• Skapa mer sammanhängande stråk av byggnader utmed trafiklederna. Eftersträva harmonisering av färgsättning vid ny- och tillbyggnader. Detta kan bidra till att minimera ingreppet i landskapsbilden och stadsbilden.
• Upprätta ett gestaltningsprogram för verksamhetsområdena för att tydligt förmedla kommunens viljeriktning vad gäller exempelvis placering och färgsättning.

Täthet och höjdskala

Ställningstaganden:

• Bebyggelsens täthet, höjdskala och gestaltning ska anpassas till läget i staden och förhålla sig till omgivande bebyggelse.
• Den generella principen är att ju mer centralt desto tätare bebyggelse.
• Staden kan fortsätta att växa på höjden genom att det nya som byggs ofta kan vara någon våning högre än omgivande bebyggelse, där så är lämpligt. Större skaländingar kan ske där staden byter användning och längs större gaturum. Exempel är Mariakajen, längs Järnvägsgatan och södra sidan av Bergslagsvägen.
• Enstaka höghus kan uppföras för att tydliggöra strategiska platser som entré till centrum, stadsdelscentrum, nya järnvägsstationen och andra viktiga mål- och mötespunkter. Höga hus ska lokaliseras med eftertanke eftersom de påverkar Köpings siluett.

Stråk och offentliga rum

Ställningstaganden:

• Det ska finnas ett helhetstänk och långsiktig inriktning för gestaltning, investeringar och underhåll av olika slags offentliga rum, exempelvis för parker, lekparker och belysning.
• Utveckla de strategiska stråken som har betydelse för att binda ihop områden, underlätta orienterbarheten och bidra till mer stadsliv. Ett exempel är att utveckla Glasgatan till en tydlig förbindelse mellan järnvägsstationen och centrum, med en utformning som ger centrumkaraktär.
• Tydliggör offentliga stråk och platser genom ljussättning och växtval.
• Det offentliga rummet ska samspela med bebyggelsen vad gäller tidstypisk gestaltning.
• Även transformatorstationer, teknikbodar och liknande ska ha god gestaltning, om de inte är placerade på en plats där det saknar betydelse.
• Ta fram riktlinjer för skyltar för anpassning till byggnader och platser.

Centrum

Det är viktigt att värna centrum som centralortens främsta mötesplats. Till centrum kan stadens och kommunens invånare ta sig via både gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik samt biltrafik för att handla, göra ärenden, mötas och umgås.

Potentialen hos centrum är att utveckla den som mötesplats, exempelvis genom fler uteserveringar och olika besöksintensiva funktioner och aktiviteter, och samtidigt försvara centrum som handelsområde. I det sammanhanget behöver man, utifrån Köpingsbornas nuvarande resvanor, även fortsättningsvis se till att det finns tillräckligt med parkering i anslutning till centrum.

Med vikande handel kan det komma fler förfrågningar om att bygga om handelslokaler till bostäder. I kartan pekas ett område ut där kommunen anser det särskilt viktigt att lokaler i bottenvåningen behålls till handel, kommersiell service, offentlig service eller arbetsplatser, för att på lång sikt behålla ett levande centrum. En kultur- och placeringsmässigt viktig byggnad är stadsbiblioteket. Placeringen som stadsbiblioteket har idag kan upplevas ligga utanför centrum. Ett framtida stadsbibliotek strategiskt placerad i de centrala delarna av Stora gatan skulle få bättre tillgänglighet och bli en naturlig mötesplats.

En mycket viktig åtgärd för att stärka underlaget för kommersiell service i centrum är att förtäta med fler bostäder eller kontor i och i anslutning till centrum.

Ställningstaganden:

• Förstärk stenstaden och stadskaraktären genom att sluta gaturummen med ny bebyggelse.
• Förstärk underlaget för kommersiell service i centrum genom att tillföra nya bostäder och lokaler för exempelvis offentlig service, kommersiell service eller kontor.
• Ny bebyggelse bör ge förutsättningar för verksamheter i bottenvåning till exempel genom takhöjd och tillgänglighet. Detta gäller framför allt bebyggelse som har skyltläge mot befolkade gator och gångstråk i centrum.
• Anpassa den nya bebyggelsen till den befintliga bebyggelsen vad gäller form, höjd, volym, fasadmaterial och tak.
• Minska stora parkeringsytor och kompensera med fler kantstenspareringar i och omkring centrum.
• Äldre detaljplaner i centrum behöver ersättas med nya med ändamålsenliga markanvändningar utifrån dagens behov, och för att skydda de historiska värdena i centrummiljön.
• Utveckla Glasgatan till en tydlig förbindelse mellan järnvägsstationen och centrum, med en utformning som ger centrumkaraktär. Tydliggör och utveckla kopplingen för oskyddade trafikanter över Nygatan.
• Utveckla Östra Långgatan som förbindelse mellan de två historiskt viktiga platserna Gamla stan och Stora Torget genom en sammanhållen utformning. Tydliggör och utveckla kopplingen för oskyddade trafikanter över Nygatan. Förläng gestaltningsmässigt Östra Långgatan över Torggatan så att Stora Torget tydligare kopplas ihop med resterande delar av centrum.
• Låt ny och befintlig bebyggelse öppnas upp mot Åpromenaden med uteserveringar, entréer och fönster mot årummet.

Se även nyligen framtaget Gestaltningsprogram för Köpings centrum. Gestaltningsprogrammet visar en långsiktig inriktning för gestaltningen av det offentliga rummet för att uppnå en enhetlighet i stråk och över tid.