1. Om översiktsplanen

Vad är en fördjupning av översiktsplan?

Varje kommun ska, enligt 3 kap. plan- och bygglagen, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. En översiktsplan är ett strategiskt politiskt dokument. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. En översiktsplan är inte juridiskt bindande men den är vägledande för efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsprövning. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Kommunfullmäktige ska minst en gång per mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell i förhållande till de krav som lagen ställer på vad som ska framgå av översiktsplanen.

I Köping kommuns översiktsplan, som antogs 2012 och aktualitetsförklarades 2018, finns den generella inriktningen för mark- och vattenanvändningen för hela kommunen men för vissa områden, till exempel kommunens tätorter, behövs mer detaljerad planering.

En fördjupning av översiktsplanen kan mer detaljerat beskriva utvecklingen av mark- och vatten inom ett visst område i kommunen. En fördjupning av översiktsplanen är en ändring av översiktsplanen inom ett begränsat område och på en högre detaljnivå. Den här fördjupningen av översiktsplanen gäller Köpings tätort.

Geografisk avgränsning

Den geografiska avgränsningen för fördjupningen av översiktsplanen för Köpings tätort är den befintliga tätorten samt utpekade utbyggnadsområden och grönområden. Planen redovisar delvis också framtida utbyggnadsriktning utanför denna avgränsning.

Geografisk avgränsning av fördjupad översiktsplanFörstora bilden

Geografisk avgränsning

Tematisk avgränsning

Fördjupningen av översiktsplanen handlar främst om en revidering av föreslagen markanvändning i tätorten, där ställningstaganden för bebyggelse, bostäder, näringsliv, fritid, grönstruktur och trafik har förtydligats i varsitt kapitel. När kartan för tätorten har utformats har en lång rad hänsyn tagits och tematiska underlag använts, vilka beskrivs i bilagan Planeringsunderlag. Kapitel med kommunala ställningstaganden för dessa teman ingår dock inte i denna fördjupning utan återfinns i den gällande och i kommande kommunomfattande översiktsplan. Exempel på sådana teman är regionala kommunikationer, mellankommunala frågor, areella näringar, teknisk försörjning, naturvård, klimatanpassning samt risker så som radon, översvämning, förorenad mark med mera.

Mellankommunala frågor

Mellankommunala frågor behandlas främst i den kommuntäckande översiktsplanen. De företeelser som tas upp i fördjupningen av översiktsplanen som Köping kommun anser är viktiga mellankommunala frågor är möjlig framtida sträckning av järnvägen, möjlig utbyggnad av hamnen och föreslagen ändrad sträckning för transporter med farligt gods. Kommunerna har ett gemensamt intresse att verka för att kommunikationer håller god standard.

Tidshorisont

Fördjupningen av översiktsplanen tas fram som en målbild för markanvändningen år 2040, med utblick mot 2050.

Hur ska översiktsplanen tolkas/användas?

Översiktsplanen ska vara vägledande i beslut om plan- och bygglovsfrågor och kommunala investeringar i infrastruktur, med mera, men den är inte juridiskt bindande. Inför genomförande regleras markanvändning och byggande ofta i juridiskt bindande detaljplaner som är mer konkreta och gäller ett begränsat område. De bestämmer till exempel hur mycket som får byggas på en tomt.

Översiktsplanen redovisar den planerade markanvändningen så att det tydligt framgår var kommunen tagit ställning till att bevara eller ändra markanvändningen. På de platser där översiktsplanen inte innehåller några aktiva ställningstaganden gäller den markanvändning som pågår. Eventuella förändringar prövas då genom detaljplaneläggning och bygglov, med stöd av de tematiska ställningstagandena i översiktsplanen.

Med de i kartan markerade utbyggnadsområdena visar kommunen vilka områden man anser vara särskilt lämpliga att bebygga för olika ändamål. Det kan i vissa fall vara möjligt att bebygga även andra platser, om det är förenligt med översiktsplanens övriga ställningstaganden.

Fördjupningen av översiktsplanen är ritad ungefär i skalan 1:10 000 och utbyggnadsområden, vägdragningar etc. är därför ungefärliga och utreds noggrannare i ett senare skede.

Skyddszoner är inte redovisade i kartan och nya bostäder behöver därför hållas på tillräckligt avstånd från utbyggnadsområden för verksamheter och andra anläggningar som kan bli störande.

Översiktsplanen är inget genomförandeverktyg. Att ett område är utpekat som till exempel utbyggnadsområde för verksamheter i översiktsplanen, innebär att kommunen anser att inriktningen för framtida utveckling ska vara verksamheter. Om och när det förverkligas genom detaljplaneläggning och byggnation, styrs i de allra flesta fall av den eller de som äger marken. Man kan dock räkna med att kommunen kommer att neka bygglov eller planförfrågningar som inte stämmer med eller försvårar en utveckling mot den viljeinriktning som finns i översiktsplanen.

Fördjupningens relation till den kommunövergripande översiktsplanen och andra kommunala planer och dokument

Fördjupningen av översiktsplanen för Köping tätort kommer att ersätta gällande mark- och vattenanvändning som pekas ut för området Köpings tätort i ”Köping i framtiden” översiktsplan för Köpings kommun, antagen 24 september 2012.

De generella målsättningar och ställningstaganden för olika tematiska frågor som finns i den kommunövergripande översiktsplanen gäller fortfarande. Om den kommunövergripande översiktsplanen och fördjupningen av översiktsplanen upplevs motsägelsefulla, är det den nyare fördjupningen av översiktsplanen som gäller.

Juridiskt bindande planinstrument, som områdesbestämmelser, detaljplaner och fastighetsplaner, gäller fortsatt i enlighet med gällande lagstiftning.

Andra kommunala dokument så som planprogram och policydokument har använts som planeringsunderlag vid framtagandet av översiktsplanen och är oftast mer detaljerade inom sitt tematiska område. Om denna fördjupning av översiktsplanen och ett sådant dokument skulle stå i konflikt med varandra när det gäller markanvändning, är det översiktsplanen som gäller.

Hur översiktsplanen tas fram

Planprocessen

Hur man tar fram en översiktsplan beskrivs i plan- och bygglagens tredje kapitel. I planprocessen vägs olika samhällsintressen mot varandra i en demokratisk process samtidigt som enskildas rättigheter beaktas. Innan kommunen antar en fördjupning av översiktsplanen ska kommunen samråda med myndigheter, grannkommuner, kommunens invånare och andra som är berörda. Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter och planförslaget revideras. Kommunen ska sedan ställa ut det färdiga planförslaget och låta det granskas. Granskning utgör ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter innan översiktsplanen antas av kommunfullmäktige.

Preliminär tidplan

Samråd: vår-sommar 2022

Granskning: höst-vinter 2022-2023

Antagande av kommunfullmäktige: vår 2023

Medborgardialog

Kommunens invånare har kunskaper och synpunkter som är värdefulla i planarbetet. Under framtagandet av fördjupningen av översiktsplanen, innan samrådet, har kommunens invånare getts möjlighet att lämna synpunkter. Syftet med medborgardialogen var att bidra till ett planeringsunderlag genom att få svar på fem enkätfrågor inom den fysiska miljön inom Köpings tätort. Se vidare i bilaga.

Planeringsunderlag, avsnitt Medborgardialog (PDF)

Deltagande tjänstemän och politiker

Politisk styrgrupp

Lista över medlemmar i Politisk styrgrupp

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Annika Duàn (S)


Jonny Clefberg (S)


Ola Saaw (M)


Andreas Trygg (V)


Maria Liljedahl (SD)

Projektgrupp

Lista över medlemmar i Projektgrupp

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Angelica Sjölund, planhandläggare


Anita Iversen, planchef


Christina Schyberg, ekolog


Leo Pedersen, planhandläggare


Marina Ljungsved, planhandläggare


Mikael Norman, mark- och exploateringschef

Kommunledningsförvaltningen

Annelie Hedvall, f.d. enhetschef, Turismenheten


Camilla Nilsson, näringslivschef

Kultur, fritid-, och folkhälsoförvaltningen

Anders Eriksson, enhetschef anläggningar


Roy Cassé, enhetschef museet

Social och arbetsmarknad

Caroline Evenbom, Verksamhetsutvecklare

Vård- och omsorgsförvaltningen

Eva Saaw, utvecklare

Utbildningsförvaltningen

Katarina Sohlman, f.d. förvaltningssekreterare


Lars Holmgren, ekonom

Köpings Bostads AB

Peter Landin, VD


Lena Ekman, marknadschef

Västra Mälardalen Energi och Miljö

Dennis Fasth, VA-projektör


Elin Granberg, avdelningschef


Frida Nordlundh, landskapsarkitekt


Maria Zetterberg Moberg, trafikingenjör, konsult


Sverker Lindberg, stabschef

GIS och Webb

Lista över medlemmar i GIS och Webb

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Leif Norberg, GIS-ingenjör


Sofie Clefberg, informationsdesigner

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad:

Har du frågor?

Angelica Sjölund

PLANHANDLÄGGARE

Anita Iversen

PLANCHEF