Vilda djur på tomten

Att få besök av vilda djur på sin tomt är vanligt förekommande och kan vara ett trevligt inslag. Det kan även skapa en del besvär och frågetecken kring hur man kan agera och vilken hjälp man kan få. Nedan listas några tips och information som kan vara till hjälp.

Vildsvin

Vildsvin är i regel ett skyggt djur som håller sig undan i täta skogar under dagtid för att sedan leta efter föda på natten. De har ett starkt tryne som de effektivt kan böka upp marken med i jakt på något ätbart. Till följd av detta kan vildsvin orsaka stora skador på gräsmattor och är därför oftast ovälkomna gäster i villaträdgården.

För att minska risken för besök av vildsvin kan du:

• Ta bort fallfrukt, fågelfrö och annat ätbart. Tänk på att inte heller lägga något ätbart i naturen (detta är dessutom förbjudet enligt 15 kap. 26§ Miljöbalken)
• Se till så att avfallskärl står stabilt och inte kan puttas eller blåsa omkull.
• Sätt upp staket för att hålla vildsvin ute. Traditionellt villastaket räcker ofta, men elstängsel är mest effektivt.
• Rigga störningar som kan skrämma bort vildsvin. Det kan vara automatisk belysning, ljud, eller någon lukt. Tänk på att åtgärderna inte får vara störande för grannar.

Rapportera vildsvin i tätorten till kommunjägaren

Kommunens möjligheter för åtgärder på privat mark är begränsad. Kommunjägarna ansvarar för jakt på vildsvin på kommunal mark, men jakt bedrivs dock i regel inte inom tätorter på grund av säkerhetsrisken det innebär. Insatser sker dock i de tätortsnära skogarna vid behov. Upplever ni problem med vildsvin på er tomt trots vidtagna åtgärder kan ni rapportera detta via formuläret nedan. Det hjälper kommunen att få en bättre överblick över vildsvinen i tätorterna.

Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest konstaterades i vildsvin i Västmanland län 2023. Sjukdomen är inte farlig för människan men kan smitta tamgrisar. Hittar du ett dött vildsvin utan några synliga skador är det viktigt att rapportera detta till Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA:

Rapportera in sjuka/döda djur på Rapportera vilt, SVA

Grävling

Grävlingar är skygga djur som främst är aktiva i skymning och på natten. De trivs bra i löv- och blandskogar men kan även påträffas i trädgårdar och parker. Grävlingar kan utveckla stora gryt där hela familjer bor under flera generationer. Gryten byggs ständigt ut och kan vara upp till 10 meter långa med komplext gångsystem och sträcka sig över flera våningar. De har oftast flera utgångar så de effektivt kan fly vid behov. I grytens närhet gräver de ofta gropar för sin avföring som fungerar som revirmarkering. Grävlingar kan orsaka problem ifall de väljer att gräva sina gryt eller avföringsgropar under hus.

För att minska risken för besök av grävling kan du:

• Undvika öppna komposter eller att låta fallfrukt ligga kvar på marken.
• Försök avskräcka grävlingen genom att till exempel placera ut tygbitar indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter där den gräver. Även ljud kan skrämma iväg grävlingar.
• Se till så att det är tätt runt husgrunden och sätt genast upp nät vid täcken på att en grävling börjat gräva.
• Har det hunnit bli ett gryt så måste du säkerställa att grytet är tomt innan du tätar alla ingångar.
• Ifall åtgärderna inte gett effekt kan det vara befogat med skyddsjakt. Kontakta då jakträttshavaren (inom tätort är detta i regel kommunen)

Fåglar

Fåglar kan orsaka problem genom stora mängder avföring och oljud, då de bygger bon på olämpliga ställen eller försvarar sina ungar. Det är enligt miljöbalken fastighetsägarens ansvar att förebygga dessa störningar från fåglar och att göra åtgärder om det förekommer risk eller olägenhet för människors hälsa. Kommunen har likt andra fastighetsägare detta ansvar, men har begränsad möjlighet att genomföra några åtgärder på annans mark.

Detta kan du göra för att minska problem med fåglar:

• Blockera håligheter i byggnad och tak för att minska risken för fågelbon. Kontrollera så inget bo börjat byggas från mars-juli, minst varannan vecka. Har ett bo börjat byggas men inte börjat användas är det tillåtet att ta bort boet.
• Sätt upp skrämselanordningar med rörelse eller ljud för att skrämma iväg ovälkomna fåglar. Fåglarna lär sig i regel fort att det inte är riktiga faror så anordningarna kan behöva bytas ut med jämna mellanrum.
• Se till så att matavfall och sopor är ordentligt förvarat så att fåglarna inte kommer åt dem.
  

Stör inte häckande fåglar

Tänk på att du inte får störa häckande fåglar undet häckningstid 1 april - 31juli. Ågärder får enbart sättas in utanför häckningstid: augusti, september, oktober, november, december, januari, februari och mars. Undantag kan göras vid allvarlig skada eller olägenhet till följd av fåglarna. Kontakta miljöenheten för mer information.

Fågelungar

Fågelungar kan ofta påträffas ensamma, men är väldigt sällan övergivna utan föräldrarna är oftast i närheten i jakt på mat. I vissa fall kan ungen försiktig lyftas tillbaka till boet om man hittar det, men för många fågelungar är det naturligt att vara på marken. Tänk på att alla fåglar är fridlysta och att du inte själv får ta hand om skadade eller övergivna vilda djur utan kontakta närmsta viltrehabiliterande för rådgivning.

Läs mer om fågelungar hos Naturvårdsverket

Ormar

Ormar håller sig ofta gömda, men kan lockas fram till soliga platser vid fint väder. I Sverige har vi tre arter: snok, hasselsnok och huggorm och de är viktiga djur som bland annat håller nere sork- och muspopulationen. Det kan dock upplevas som en obehaglig besökare på tomten om där även finns barn och djur. Det är enbart huggormen som är giftig och de bits i regel bara om de blir klivna på.

För att minska risken för besök av ormar kan du:

• Avlägsna rishögar och stenhögar från ytor där ni rör er
• Håll gräset kortklippt på ytor där ni rör er
• Sätt upp finmaskigt nät för hål i husgrunder och vid källarventiler
• Placera komposter och lövhögar i områden där ni sällan rör er

Du får flytta huggormar

Samtliga ormarter i Sverige är fridlysta vilket innebär att man inte får döda, skada eller fånga levande ormar eller deras ägg. Undantag finns dock för huggorm som man får flytta från tomtmark. Använd då till exempel en lövräfsa för att lägga ner ormen i en hink som du därefter stänger igen. Flytta sen ormen ett par kilometer och släpp ut den i ett lämpligt naturområde. Genomför enbart förflyttningen om du känner att du kan göra det på ett säkert sätt. Om det inte är möjligt att flytta huggormen, och ingen annan lösning finns, så får man döda den.

Om du blir biten av huggorm

Håll dig lugn! Placera den bitna kroppsdelen i högt läge och var så still som möjligt för att minska spridningen av giftet. Lämna bettet i fred. Reaktionerna på giftet kan variera. Kontakta alltid sjukhus eller vårdcentralen för vidare rådgivning. Du kan även kontakta giftinformationscentralen på 010-456 67 00. Vid akut reaktion, kontakta 112.

Fler frågor

Vid frågor kring besök av vilda djur kan du kontakta ekologen på samhällsbyggnadsförvaltningen. Du kan även läsa mer på:

Råd om vilda djur | Länsstyrelsen Västmanland