Köpings historia

MFP Alternativtext

Från tidig handelsplats till stad

De första människorna bosätter sig i Köpingstrakten omkring 2000 före Kristus. Från den tiden, bronsåldern (1800-500 före Kristus) visar hällristningar vid bland annat Häljesta att sjöfarten var tidigt utvecklad i regionen. Från århundranden kring Kristi födelse vet man att en stor boplats funnits vid Malma. Många fornfynd finns i trakten med gravfält från järnåldern vid Norsa, Åsby, Raglunda och Holmsmalma. Ungefär 3 000 fornfynd finns från tiden bronsålderns början till vikingatidens slut (1050 efter Kristus). Kungshögen Ströbohög, norr om staden, härstammar från den yngre järnåldern.

Köpingstrakten kristnas

Köpingstrakten kristnas under 1000-talet och kyrksocknarna kommer till under 1100- och 1200-talen. Köping blev en utgångspunkt för missionsresor in i Bergslagen. Missionen återspeglas i berättelserna från senmedeltiden om David av Munktorp, Västmanlands apostel. Davidskyrkan i Munktorp är från 1100-talet. Köpings kyrka byggdes omkring 1300. Under den tidiga medeltiden sprids Sankt Olofskulten i bygden och en av flera pilgrimsleder, Romboleden, till helgonets grav i Nidaros (Trondheim) har sin början i Köpingsbygden. Sankt Olofs namn återfinns än idag i namn på byggnader, gator och föreningar.

Köping blir stad

Köping nämns första gången 1257 under namnet Laglösaköping, vilket visar att orten ännu inte blivit stad. Köping uppstår på Köpingsåsen som en centralort, en handels- och marknadsplats, för den omgivande rika jordbruksbygden och med hamn vid Mälaren. Köpings sigill är känt från 1349 men stadsfunktioner, borgmästare, rådhus, privilegier etcetera är kända först från 1400-talet. 1459 hade Köping halv stadsrätt men privilegierna kan gå tillbaka till 1300-talet.

Omkring 1375 fick Köping ett fäste beläget på den så kallade Hushagen senare känt som Köpingshus, byggt av mecklenburgarna under deras oroliga regim och nedbränt under Engelbrektsfejden 1434. Fästet kan ha samband med Bergslagens ökade betydelse.

Den 19 januari 1474 utfärdade riksföreståndaren Sten Sture den äldre i Örebro en skrivelse där Köping får utökade handelsrättigheter i form av en torgdag i veckan. Handlingen från 1474 är den äldsta handling som utfärdats av centralmakten för Köping.

Scheele och begynnande industri

Köpings betydelse för handel och tillverkning i regionen är oomtvistad. 1548 etablerades den första hammaren i Kolsva och från 1600-talets början skeppar järnbruk och hammarsmedjor i Köpings närområde ut sitt järn över Köpings hamn.

1775 publicerar Köpingsapotekaren och vetenskapsmannen Carl Wilhelm Scheele sin bok där upptäckten av syret beskrivs. Scheele var en framstående vetenskapsman och gjorde banbrytande upptäckter.

I mitten av 1800-talet byggs Köpings Mekaniska Verkstad, KMV. Från 1870 och 40 år framåt är Köpings hamn länets största. Den stora branden 1889 ödelägger halva staden. Från slutet av seklet växer den nya stenstaden fram med Theodor Dahl som ledande arkitekt.

De stora företagen etableras

Volvo inleder 1926 sitt samarbete med Köpings Mekaniska Verkstad (KMV) och året efter rullar den första Volvobilen av bandet, med en växellåda från KMV. 1942 köper Volvo KMV och bygger en ny fabrik vid södra utfarten. Nya Tagelspinneriet kommer till Köping 1924 och på 1950-talet byter företaget namn till Hästens Sängkläder, sedermera Hästens.

På 1940-talet etableras flera företag i Köping, Skånska Cement AB 1941, med den 42 kilometer långa linbanan till Forsby i Sörmland och Svenska Salpeterverken AB bildas 1943. Senare byter företaget namn till Supra och Hydro Agri och nu heter det Yara.

Hallbergs guld etablerar sig 1944 och 20 år senare är 200 personer anställda vid ett 10-tal guldföretag i "guldstaden". Söderberg & Haak (Tibnor) inviger sin anläggning i Norsa på 1960-talet.

Tipsa en kompis

Kontakt för den här sidan:

Senast uppdaterad: 24 januari 2017


Tillgänglighet

Köpings kommun | 731 85 Köping | Organisationsnr: 212000-2114 | telefon 0221-250 00 | E-post: kopings.kommun@koping.se